B
Till Trafikverket
Inledning
Av förslag till arbetsplan för väg 940 Rösan – Forsbäck framgår att- framkomlighetsproblemen på sträckan Forsbäck – E6 inte kommer att försvinna.
- mycket stora miljö- och kulturvärden kommer att gå till spillo.
- man grovt underskattat eller helt enkelt låtit bli att redovisa ytterligare negativa effekter på miljö- och kulturvärden.
- man skall bygga tre- och fyrfilig motortrafikled väg med en standard som bitvis har kapacitet för 110 km/h. Man kommer att ianspråkta en vägkorridor på upptill nästan 60 meters bredd inklusive det som måste siktröjas. Intrånget i den intilliggande miljön blir avsevärt större än vad som redovisas. Några skäl för att bygga en sådan väg i stället för en tvåfilig väg har inte redovisats.
- miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig. Allvarliga miljökonsekvenser redovisas inte.
- Trafikverkets påstående om projektets stora samhällsekonomiska nytta är inte underbyggt
Samhällsekonomisk nytta
Det har länge varit mycket oklart vilka antaganden som legat till grund för Trafikverkets beräkning av den samhällsekonomiska nyttan för projektet. Svar på ett antal för beräkningen mycket grundläggande frågor lämnades 2013-05-24 till Mats Jistrand. Dessa svar visar att det finns anledning att betvivla påståendet att projektet har någon samhällsekonomisk lönsamhet. I arbetsplanen redovisas ingenting, som visar att Trafikverkets beräkning av projektets samhällsekonomiska nytta är korrekt. Så länge detta inte är gjort är Trafikverkets tal om dess samhällsekonomiska nytta endast ett obestyrkt påstående. Det viktigaste skälet för att besluta att projektet skall genomföras gäller därför inte. Det är Trafikverket som har bevisbördan när det gäller denna sak.
Projektets mål
På sidan 18 i ARBETSPLAN Väg 940, delen Rösan-Forsbäck Kungsbacka kommun, Hallands län
BESKRIVNING kan man läsa om projektets syfte och mål:
”Projektet syftar till att bygga en ny väg utanför samhället och därmed förbättra trafiksäkerhet och boendemiljö samt minska barriäreffekten längs befintlig väg. Syftet är även att förbättra framkomligheten för alla trafikslag såsom gång- och cykeltrafik, kollektivtrafik och trafik från anslutande vägar.”
Boendemiljön
Den nya vägen kommer att avsevärt försämra boendemiljön för många som kommer att bo i närheten av den. Många av dessa får bullerstörningar. Deras utsikt påverkas negativt. Den nya vägen kommer att ha en mycket påtaglig barriäreffekt. En god närmiljö blir försämrad. I vissa fall blir människor mot sin vilja av med egendom.
Människor, som bor vid den gamla vägen, kommer kanske att få en förbättrad boendemiljö. Detta om trafiken på den gamla vägen kommer att minska avsevärt. Om och hur detta skall ske behandlas inte i arbetsplanen. Trafikverket har avhänt sig möjligheten att ha något inflytande på detta eftersom man överlåtit denna fråga till kommunen.
I 1997 års vägutredning finns en detaljerad beskrivning av hur de som bor utefter den befintliga vägen skulle kunna få en väsentligt bättre boendemiljö genom ombyggnad av vägen. Boendemiljön för dem som bor utefter den befintliga vägen kan alltså förbättras utan att någon annan får sämre boendemiljö.
Framkomlighet
Vid diskussion med Trafikverket har det framkommit att beräkningen av samhällsekonomisk lönsamhet lämnar mycket övrigt att önska. Stora oklarheter förligger beträffande den kalkyl av samhällsekonomisk nytta, vilken Trafikverket gjort. (Skrivelse till Trafikverket från Mats Jistrand.) Trafikverkets påstående att den nya vägen skulle ge en samhällsekonomisk vinst p.g.a. förkortade restider har en mycket svag grund.
Framkomligheten till E6 under rusningstid kommer inte att bli bättre. Projektet kommer inte att leda till ökad framkomlighet.
Trafiksäkerhet
Vid diskussion med Trafikverket om beräkningen av projektets samhällsekonomiska lönsamhet har det framkommit att Trafikverkets slutsatser att den nya vägen skulle ge höjd trafiksäkerhet starkt kan ifrågasättas, se skrivelse från Mats Jistrand. Den nya vägen skall gå genom områden med mycket riklig förekomst av stora däggdjur, älg, rådjur, räv, grävling och vildsvin. Hastigheterna skall bli betydligt högre än vad de är idag på den befintliga vägen. Inga viltstaket är planerade. Detta gör att man kan förvänta sig att projektet kommer att leda till att trafiksäkerheten kommer att minska.
Enkät utförd av Trafikverket
I Arbetsplanen för Onsalavägen redovisas en attitydundersökning, http://www.trafikverket.se/PageFiles/96554/PPT_vag940_Onsala_20120924.pptx, sid 3.. Trafikverket gav under intervjuerna denna information:
”Trafikverket bygger ny väg mellan Rösan och Forsbäck för att väg 940 ska bli säkrare och ha bättre kapacitet. Punktåtgärder kommer också att genomföras på sträckan Forsbäck - E6 för att förbättra trafiksäkerheten och framkomligheten för biltrafik, kollektivtrafik och oskyddade trafikanter.”
Väg 940 går mellan Rösan och E6. Man säger alltså att sträckan Rösan - E6 skulle få bättre kapacitet genom att bygga en ny väg mellan Rösan och Forsbäck. Trafikverket är väl medvetet om att detta är fel. I Arbetsplanen skriver man: "Dock kommer framkomlighetssvårigheterna att kvarstå för delen Forsbäck-E6/E20."
Trots att man grovt felaktigt framställer projektet i en alltför fördelaktig dager, är endast 53 % av de tillfrågade positiva till ny väg. Det är rimligt att anta att majoriteten av Onsalaborna inte är positiva till en ny väg. Om Trafikverket känner behov av att få reda på vilken inställning Onsalaborna har till en ny väg bör man genomföra en ny enkät, där man lämnar korrekt information till de som skall svara. Av den information som skall lämnas bör klart framgå att framkomligheten till E6 inte kommer att förbättras samt att den nya vägen kommer att ge en stor negativ påverkan på en mycketvärdefull miljö.
Miljökonsekvensbeskrivningen
Miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig. Det framstår dock klart att det område där vägen planeras byggas har mycket höga naturvärden. I MKB:n har identifierats 29 stycken områden, N1 – N29, med naturvärden av varierande värde. Vägområdets totala naturvärde framstår som mycket högt om man ser till totaliteten av dessa delområden. Vägområdet i dess helhet har ett så stort naturvärde att det är ett riksintresse att bevara det. Till detta kommer mycket höga kulturvärden. Bevarandevärdet ökar p.g.a. att det ligger mycket nära mycket tättbefolkade områden. I stället för att bygga en väg i området bör man utreda om det liksom Kungsbackafjorden bör skyddas som ett Natura 2000 området.
Viktiga totalredovisningar saknas
Det finns ingen redovisning av
- hur många värdefulla gamla ädellövträd, som kommer att fällas. Dessa kan ju inte ersättas med nyplantering, som man talar om.
- hur många meter stenmurar, som kommer att tas bort.
- hur många hektar jordbruksmark, som kommer att försvinna. Här skall man räkna in den areal, som blir obrukbar p.g.a. att jordbruksfastigheter blir uppsplittrade av vägen. En redovisning av detta bör ske fastighet för fastighet.
- hur många hektar våtmark, som kommer att förstöras.
- hur mycket, makadam, sprängsten, grus m.m. det kommer att behövas för att bygga vägen.
- hur många lastbilar, som behöver köra t.o.r. på sträckan E6 – Forsbäck under byggtiden p.g.a. vägbygget.
MKB:n bör kompletteras med totalredovisningar av ovanstående.
Kompletterande fågelinventering
De biologer på Naturcentrum, vilka har gjort fågelinventeringen har själva kritiserat inventeringen. Göteborgs Ornitologiska förening har framfört att en kompletterande fågelinventering behövs. Jag delar deras bedömning av behovet av en sådan.
Risk finns enligt MKB:n att mindre hackspett försvinner som häckningsfågel. Konsekvensen av detta bör bedömas som stor, inte måttlig som det står i MKB:n.
Jag har observerat mindre hackspett i område N1/N2. Observationer av mindre hackspett i områdena N1 och N2 har inte rapporterats i MKB:n.
Jag och andra har hört två näktergalar samtidigt i området N11. Jag har också hört näktergal i N6. Denna fågel, som är starkt hotad i Halland, är inte nämnd i MKB:n.
Jag har vid flera tillfällen i maj 2013 observerat brunkärrhök ganska exakt över den sträcka där vägen skall gå.
Stora brister i beskrivningen av förhållanden på sträckan Fjordskolan – Mariedalsvägen
Följande som gäller delen Fjordskolan – Mariedalsvägen inte nämnt i miljökonsekvensbeskrivningen.
- I områden N1 och N2 finns mindre hackspett, som häckar, padda, snok och kopparödla.
- Strax norr om Rydetvägen i den förslagna rondellen finns en damm, småvatten. Mycket viktig lokal för groddjur.
- Strax väster om rondellen finns ett alsumpkärr.
tt stort antal paddor vandrar årligen från områdena N1 och N2 längs den tänkta vägsträckningen. Omfattande åtgärder liknande dem man föreslagit på andra ställen längs vägsträckningen måste till på sträckan Fjordskolan - Mariedalsvägen.
- Hela den hage, där rondell och två nya tillfartsvägar skall byggas är ett område där stora mängder grodor och paddor rör sig på våren. Inte långt från detta område finns en damm i Lyngås. Den har bedömts som mycket intressant och värdefull. Detta ökar områdets värde för groddjur ytterligare.
Kombinationen N1 alsumpkärr och N2 ädellövskog med gamla träd ökar värdet på båda områdena. Dessa bör uppvärderas från Höga naturvärden klass 2 till Unika naturvärden Klass 1.
Området är mycket rikt på däggdjur, rådjur, älg, räv. Vildsvin har etablerat sig i området. Viltstängsel med en rejäl faunaövergång behöver byggas. Enbart ett viltstängsel blir förödande. Bygger man inte viltstängsel blir intrånget oacceptabelt stort p.g.a. av det då behövs ett mycket stort område på båda sidor om vägen, som måste siktröjas.
Större däggdjur
Miljökonsekvensbeskrivningen är ofullständig när det gäller större däggdjur.
I Onsala och speciellt i naturen där vägen skall dras finns mycket större vilt. Förvånande nog finns inte i Miljökonsekvensbeskrivingen någon samlad bedömning av hur däggdjursfaunan kommer att påverkas. Inte heller någon bedömning av hur många och hur allvarliga viltolyckor man kan förvänta sig. Ordet vildsvin nämns endast en gång i hela materialet. Vildsvinsstammen i Onsala ökar dramatiskt. Stora svårigheter föreligger att hålla den på en rimlig nivå. En totalinventering av förekomst av större däggdjur har inte gjorts. MKB:n bör kompletters med en sådan. Frågan om viltstängsel och faunaövergångar behandlas inte i arbetsplanen utan skjuts på framtiden. Förslag på hur frågan om större däggdjur skall hanteras kan inte skjutas upp.
Grundvatten
I MKB:n nämns att grundvattennivåer utmed vägsträckningen kan komma att påverkas. Man säger att detta i så fall skall åtgärdas senare. Garantier för att detta verkligen kommer att ske måste lämnas.
Kritik av bulleranalys
I analysen av buller för befintlig och planerad väg kan man notera att i båda fallen hamnar många fastigheter nära gränsvärdet på 55dB. Dock tycks det vara så att vid befintlig väg hamnar flertalet av dessa nu strax över denna gräns medan det längs den nya planerade vägen blir många fastigheter som hamnar strax under gränsvärdet. Bulleranalys och bullersimuleringar beror av många osäkra faktorer och resultatet varierar med gjorda antaganden och ingångsdata.
Studerar man de simulerade bullerzonerna finns vid den planerade vägen ett stort antal fastigheter (över 100st) som får höga bullernivåer, dvs ligger i intervallet 50-55dB. Beroende på den planerade vägens konstruktion (viltstängsel eller siktröjning) kan bullernivåerna komma att bli än högre eftersom den då aktuella avverkningen av skog förändrar bullersimuleringsmodellens antagande om områdets karaktär. Liksom för de samhällsekonomiska effektberäkningarna måste bulleranalysen kompletteras med någon typ av känslighetsanalys för att kunna betecknas som seriös. Ett absolut minimalt krav är också i detta fall att variera ingångsdata i simuleringar mellan rimliga min- och maxuppskattningar av t.ex. olika miljötypers ljudabsorberande förmåga och mängden skog i anslutning till körbanan (kan variera kraftigt om viltstängsel används eller ej) och notera hur olika bullerzoners placering förändras.
I trafikverkets egen publikation 2010:01 ”Handbok arbetsplan” kan man bland annat på sidan 52, i kapitlet ”Sakägarkrets”, läsa att det finns direkt berörda av en arbetsplan, exempelvis markägare, men även indirekt berörda, bland annat av buller. I andra stycket skrivs det att ”sakägarkretsen bör ändå tas fram med viss säkerhetsmarginal”. Detta har inte gjorts. Sakägarkretsen bör utökas så att man inte riskerar att fastighetsägare berövas sina rättigheter.
Konsekvenser för naturmiljön
Projektet kommer att få mycket allvarliga konsekvenser för naturmiljön. Med tanke på de mycket ringa fördelarna projektet för med sig är dessa konsekvenser helt oacceptabla.
Konsekvenser för kulturmiljön
Den korta tid som stått till buds för allmänheten att sätta sig in i det mycket omfattande material, som arbetsplanen utgör har jag inte haft någon möjlighet att studera konsekvenserna för kulturmiljön.
Avslutande ord
Frågan om en ny Onsalaväg har behandlats under mycket lång tid. 2008 avslutades en vägutredning som 2009 följdes av ett beslut att inrikta sig på alternativ 3 i denna utredning. Sedan dröjde det ca fyra år innan arbetet med föreliggande arbetsplan påbörjades. Med tanke på denna longör syns det märkligt att man skall hasta fram ett projekt under sådan tidspress att allmänheten inte ges några reella möjligheter att sätta sig in i hela förslaget. Den knappa tiden har dock medgett att det framstår klart att skälen för att genomföra projektet är mycket svaga. Om Trafikverket ändå avser att fortsätta projektet är det ur demokratisk synpunkt synnerligen angeläget att tiden för yttranden utsträcks till den 1 september.
Allmänheten fick möjlighet att yttra sig över 2008 års vägutredning. En redovisning av dessa yttranden tillsammans med vägverkets kommentarer finns. Vägverket har i sin redovisning sammanfattat yttrandena. I det yttrande som jag lämnat in är sammanfattningen sådan att väsentliga delar av skrivelsen har kommit bort. Vägverkets kommentarer är mycket schablonmässigt och hafsigt gjorda. Jag förväntar mig att allmänhetens yttranden kommer att redovisas i sin helhet och att Trafikverket denna gång vinnlägger sig om ett seriöst bemötande av yttrandena.
Onsala 2013-05-27
David Sjöstrand