Hem

Kritik av trafikverkets beräkning av projektets samhällsekonomiska nytta för ny dragning av väg 940.

Yttranden till Trafikverket över Arbetsplanen Rösan - Forsbäck

Skrivelse december 2013

Skrivelse november 2013

De boende i Presse Park genom Lennart Axring

Göteborgs Ornitologiska Förening

Maria Edén, PO Granberg

Mats Jirstrand

E o M Nolberger

David Sjöstrand

B o J Sjöstrand

 

 

Länkar

Dokument för väg 940 ,

2001 års trafikutredning

Avtal mellan Trafikverket, Region Halland och Kungsbacka kommun angående väg 940

Yttrande över väg 940 Rösan-Forsbäck

Onsala 2013-05-27

Eva och Magnus Nolberger

I egenskap av ägare till jordbruksfastigheten Norrelund 1:4 Onsala församling i Hallands län och får vi inkomma med följande yttringar och som medborgare i konungariket Sverige får vi även inkomma med yttringar som berör den lokala miljön i Onsala.

Sammanfattning

Fastigheten Norrelund 1:4

Vi Magnus Nolberger och Eva Nolberger driver sedan 1998 gården Norrelund 1:4, Onsala församling i Hallands län. Det är med dagens mått en liten gård och omfattas av ca 6.5 ha mark. Gården har god arrondering. Brukningscentrum med hästhagar, betesmark och stallar är samlat på ett ställe. En del av marken som enbart har använts för hästbete är att beteckna som våtmark och delas av en urgammal bäck. All mark har brukats giftfritt och endast naturgödsel har anbringats. Marken är i framtiden en utmärkt bas för dem som vill producera giftfritt och närproducerade grödor. Hela gården är omgärdad av urgamla stengärdsgårdar som enligt
uppgift är biotopskyddade. Gården har jakträtt. Mycket vilt rör sig på ägorna och då kan nämnas Älg, Fasan, Vildsvin, Hare och Rådjur. Enligt uppgift finns det Salamandrar på marken. Fågellivet är omväxlande med både Hackspett och Ugglor.

Ekonomibyggnaderna har sedan 1998 successivt renoverats och restaurerats på ett mycket försiktigt sätt och är i ett mycket gott skick. Det kan nämnas att ladugårdens 550 m2 tak är omlagt med den urgamla ”om-lott” principen och sedan säkrat med ett robust plåttak med tegelprofil från Plannja. Stallet erbjuder idag 10 helrenoverade hästboxar samt ytterligare 6 stycken icke renoverade boxar. Gården kan lätt ställas om för fårproduktion. Längts upp i stallet finns det en 30 m2 isolerad bakstuga som även fungerar som gäststuga. Allt renoverat och i bästa skick. I anslutning till stallet finns en separat och isolerad sadelkammarbyggnad
om 40 m2 i mycket gott skick syftande till att skydda sadlar och annat seldon från fukt och mögel. Ytterligare två byggnader finns på marken som används till förråd och som uppehållsrum i samband med hästläger.

Mangårdsbyggnaden är enligt uppgift mycket gammal och kan vara uppförd strax efter Freden i Brömsebro 1645. C-14 metoden planeras för att fastställa åldern.
Mangårdsbyggnaden är flyttad till den nuvarande platsen i samband med skiftet på 1860-talet.
En totalrenovering gjordes 1968-1969 då byggnaden kläddes med tegel och isolerades. Källare under hela huset anlades även i samband med renoveringen.
Gården är en kulturgård som i ett slag både visar på den gamla tidens små gårdar och dagens möjlighet att bedriva småskalig giftfri verksamhet t.ex. närproducerade grönsaker, småskalig
hästuppfödning, fåravel, agility träning av hundar, osv.
Med sitt läge i den orörda Norrelundsdalen fyller gården sin funktion som en påminnelse om gamla tider bondesamhälle och ett löfte om framtidens långsiktiga och miljövänliga levnadssätt.

Stora emotionella värden och finansiella medel har investerats i gården som en hyllning till våra förfäder och ett löfte till våra barnbarn, och det vore närmast en kulturell katastrof att låta gården förstöras av att en fyrfilig motortrafikled avsedd för hastigheten 110 km/h som dras rakt igenom gårdens brukningscentrum.

Problembeskrivning - en nulägesanalys

Planläggning som förekommit fram till 2013-05-20

Sedan våren 2012 har inga hästar betat på marken inte heller har något hö eller andra grödor skördats och sedan september 2012 står alla 15 stallplatser tomma. Orsaken är att Trafikverket med stöd av 34§ väglagen beredde sig tillträde till marken, att när som helst och hur som helst beträda marken. Pinnar har satts upp på olämpliga platser och maskiner och människor har
vistats på marken utan förvarning. Enligt 34§ väglagens skall skada undvikas, om det är möjligt. Denna gummiparagraf ger uppenbarligen Trafikverket rättighet som strider mot artikel 8 i Europakonventionen nämligen kränkningen av vår rätt till vårt hem. Vid ett tillfälle
hade elstängsel på den största hästhagen kortslutits. Incidenten fotograferades och rapporterades till Trafikverket 2012-11-07 som i ett brev 2012-11-07 bara kunde beklaga att deras personal handlat av okunskap.

Okunskap kan aldrig vara en ursäkt för skador som uppstår på grund av okunskap. Om okunnig personal agerar med lagstöd genom att beträda mark som betas av betesdjur och hästar måste dessa obönhörligen skaffa ett kunnigt biträde eller själva utbildas i ärendet på ett sätt som gör att inte hästar och därmed den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten
skadas. Detta har inte skett.

Efter denna incident beslöt familjen att inte ha några djur på gården fram till dess vägfrågan är löst. Vår dotter Anna bedrev sin rörelse på Norrelund 1:4 fram till det att Trafikverket beslöt att fritt beträda marken, därefter beslöt Anna att flytta hästverksamheten till gården Elmeryd vid Hökensås i Tidaholms kommun. Då Anna arbetat med hästar sedan 7 års ålder och sedan
2009 bedrivet rörelse med tävlingshästar som bas fanns det bara två alternativ att välja på, flytta hästarna från gården Norrelund 1:4 eller avveckla rörelsen, Anna valde det förstnämnda.

Först och främst går det inte att bedriva verksamhet och hålla samman hästar i hästhagar om utomstående människor med okunskap om verksamheten har fritt tillträde till marken och när som helst utan förvarning kan koppla ur/in stängsel, sätta upp pinnar, mäta och borra etc.

Det är stora ekonomiska värden som står på spel och de tävlingshästar Anna köper, tränar och säljer kan ibland vara värda uppåt 200 000 kronor. Att ta risken att en eller flera hästar smiter och skadar sig eller till och med tar sig till Onsalavägen och blir dödade eller skadade på
grund av orsaker som ligger utanför den egna kontrollen är både dumdristigt och oansvarigt. Dessutom kan det vara straffbart enligt Djurskyddslagen att inte ha full kontroll och tillsyn på hästar som strövar fritt i hagarna. Full tillsyn har man inte enligt försäkringsbolagen
Länsförsäkringar och Agria om man låter okända människor ha full tillgång till hästhagarna. Givetvis ersätter försäkringsbolagen inte skador som orsakats genom bristande tillsyn.. Oavsett om Trafikverket ersätter skador som orsakats av okunskap åliggare det djurägaren att vidta de försiktighetsåtgärder som står till buds för att förebygga skador på djur. Vår
djurlagstiftning är som bekant en av världens hårdaste. Etiskt och moraliskt skall man vara proaktiv i en sådan situation och inte vänta till någon olycka dyker upp.

Trots att det finns en kommunal detaljplan som vunnit laga kraft 1969 gällande det s.k. vägreservatet valde Trafikverket att planera en väg över ett stort område som saknade både kommunal översikts- och detaljplan för den aktuella vägdragningen.

En liten jordbruksfastighet som Norrelund 1:4 där det bedrivits häst- och avelsverksamhet i över 35 år blir obrukbar och vid ett sådant ingrepp som det är fråga om. Verksamhet går självfallet inte att bedriva efter det att en ny 4-filig 110 km/h som blir 60 meter bred väg skär av markerna. De intäkter som uteblir på grund av detta t.ex. miljöstöd, kraftigt reducerat häst/fårbete, mm kan inte förringas och påverkar i högsta grad möjligheten att bo och verka på Norrelund 1:4. Tidsperspektiv på nuvärdesberäkningar som Trafikverket själva gör och som används i Vägutredningen är 60 år. Samma tidsperspektiv bör därför givetvis användas vid
beräkningen av uteblivna intäkter enligt nuvärdesmetoden vid kalkylräntefot 7 % för
Norrelund 1:4.

Att detaljplanera en väg och offentliggöra detta genom omfattande spridning utan att det finns en fastställd översikts- och detaljplan är en kränkning av vår rätt till vårt hem enligt artikel 8 i Europakonventionen. Kränkningen har förutom detta orsakat psykiskt lidande under fyra års tid.

Kommunen har begärt en s.k. enkel planändring av Norrelund 1:4 med avseende på ny dragning av väg 940 vilket vi på goda grunder bestridit.

Den planerade detaljplaneändringen har en mycket stor påvekan på miljön och hälsan på Norrelund 1:4 och har inte ett ”angeläget allmänt intresse” som beskrivs i
grundlagsmotiven(a. prop. s. 48). Därför måste den planerade planändringen upphävas. Planändringen som krävs för att bygga ny väg på Norrelund 1:4 har inte tagit skälig hänsyn till befintliga bebyggelse-, äganderätts och fastighetsförhållanden jämlikt 1 kap. 5§ samt 5 kap. 2§ plan- och bygglagen vid utformningen av den begärda ändringen av detaljplanen. Planändringen därmed heller inte betraktas som en enkel planändring:

Problembeskrivning - en framtidsanalys

Jordbruksmarken – en förutsättning för hästverksamhet

Det planerade utbyggnadsområdet i nära anslutning till Norrelund 1:4, från Sunnerlund till Kapareskolan omfattar ca 35-40 ha produktiv jordbruksmark. Mark som tas i anspråk för själva vägen och intilliggande mark som måste tas ur produktion. Det 35-40 ha stora
markområdet producerar för närvarande ensilage och hö. Marken har odlats utan några gifter vilket innebär att den även kan betecknas som naturbetesmark. Sådan mark är idag mycket värdefull och synnerligen skyddsvärd genom att den på mycket kort tid kan ställas om till giftfri matproduktion, KRAV etc. Den mark som måste tas ur produktion på Norrelund 1:4 torde röra sig om 3 - 4 ha vilket är större delen av den betesmark som finns tillgänglig på gården.

Fråga: Hur är det tänkt att verksamheten på Norrelund 1:4 skall kunna fortgå?

I Trafikverkets informationsfolder (maj 2012) beskrivs den mark som kommer att tvingas tas ur produktion i anslutning till Norrelund 1:4 inte alls. I stället beskrivs det som all mark som tas i anspråk för väg940 går utanför jordbrukslandskapet. Citat från nformations-folder. (bilaga)

”Trafikverket, tidigare Vägverket, har gjort en vägutredning 2008-2009 och beslut är taget att vägen ska gå enligt alternativ 3. Det innebär att vägen dras
öster om Grusåsen vid Norrelund och utanför jordbrukslandskapet vid Björsmosse. ” OBS! Ovanstående.

Detta påpekades för Trafikverket 2012-11-07 som svarade med; ” Det är en sammanfattning gjord i en enda mening och den är mindre bra formulerad”.

Det verkar synnerligen märkligt att ta 35-40 ha jordbruksmark i anspråk för en vägbyggnad och säga att vägen går utanför jordbrukslandskapet.

Fråga: Varför har man inte varit tydligare med detta? Kan man befara att Länsstyrelsen vid sin granskning av MKB blivit vilseledd eller i vart fall inte fått denna
information presenterat för sig på ett adekvat sätt?

Vid ett informationsmöte som hölls av kommunens planavdelning 2009-10-13 ställdes frågor om Onsalas framtid och planavdelningen meddelade då allmänheten att ” Jordbruksmark inte har lika höga värden”. Med detta åsyftades 5.5 ha mark som skulle tas i anspråk för
exploatering vid Mariedalskrysset dvs. tas ur jordbruks-produktion.

Fråga: Är det en dold agenda som inte kommer till allmänhetens kännedom att i stort sett all jordbruksmark i Onsala har så låga värden att den kommer att exploateras? Är detta något som Länsstyrelsen, Naturvårdsverket och Jordbruksverket känner eller i vart fall inte fått denna information presenterat för sig på ett adekvat sätt?

Stall och ridanläggningar

Stall och ridanläggningar kommer inte att kunna brukas efter de nya planerna satts i verket då det inte går att kombinera en fyrfilig motorväg avsedd för 110 km/h endast 15 meter från det närmaste stallförrådet. Att hålla hästar eller klövdjur i så nära anslutning till en ”motorväg” är inte förenligt med de krav på djurhållning som vi har i Sverige. Det gränsar till djurplågeri att
låta hästar beta 15-20 meter från en sådan väg.

Detta innebär att stall och byggnader som är avsedda för hästverksamhet inte kan brukas för detta ändamål vilket föranleder att ekonomibyggnaderna kommer att tas ur bruk.

Fråga: Hur hade Trafikverket tänkt lösa detta för oss? Att slå sönder livsbetingelserna för oss och för hästverksamheten är kränkande såvida inte Trafikverket kan presentera en godtagbar lösning på frågan. Finns det en lösning?

Luftmiljö

Norrelund 1: 4 är belägen längst söder ut i Norrelundsdalen som begränsas i Norr av Norra
Norrelundsvägen som i sin tur gränsar till Skällaredsområdet.

Det förekommer dimma på natten och tidigt morgon ungefär 30 % av årets dagar framförallt under sommaren och hösten. Dimma kan förekomma sporadiskt även på vinterhalvåret.

Trafikintensiteten torde röra sig om mellan 8000–13000 fordon per dygn som kommer att passera Norrelund 1:4 på den fyrfiliga 110 Km/h väg som passerar. Visserligen kommer vägen att skyltas ner till 80 km/h men det är den faktiska beräknade genomsnittshastigheten
som måste ligga till grund för kalkylen. Den faktiska genomsnitthastigheten torde ligga på ca 95 km/h. Fordonstrafiken under juni och augusti torde röra sig om ca 13000 då sommargästerna flyttat ut till sommar-stugorna. Juli månad som är semestermånad kan inte beräknas i denna kalkyl men kan vara så låg som 5000 fordon.

Några ytterligare undersökningar av den framtida luftmiljön i Norrelundsdalen har inte gjorts och EVA kalkylen ger ingen vägledning i denna fråga. Avgaser från väg 940 (fyrfilig) kommer att innebära att luftmiljön i normalfallet kommer att vara dålig.

Fråga: Hur ser era kalkylvärden ut för luftmiljön på Norrelund 1:4?

SMOG I SAMBAND MED DIMMA

Det förekommer dimma på natten och tidigt morgon ungefär 30 % av årets dagar framförallt under sommaren och hösten. Dimma kan förekomma sporadiskt även på vinterhalvåret.

Dimma (vattenånga) som blandas med avgaser bildar Smog. Smog är mycket hälsovådligt och är en blandning av kolväte och vattenånga. Så länge dimman ligger lågt i Norrelundsdalen ackumuleras de farliga substanserna i Smogen till hälsovådliga och dödliga nivåer.

Över 4000 personer dog på en dag i London 1952 på grund av Smog.

Moderna bilar är utrustade med avgasrening via en s.k. katalysator. Katalysatorn reducerar skadliga substanser och reducerar NOx i avgaserna. NOx är ett samlingsnamn för kväveoxider.

Observera att i de flesta bilar fungerar inte avgasreningen förrän motorn uppnått en viss
arbetstemperatur. Detta är ett mycket komplext teknikområde då en del hypermoderna bilar har fungerande avgasrening redan efter 3-5 minuters färd medan de allra flesta måste ha 6-15 minuter på sig för att avgasreningen skall fungera. För att få signifikanta värden vid en sådan undersökning krävs en analys av fordonsflottans sammansättning i Onsala.

Detta innebär att Norrelund 1:4 som ligger i början av Norrelundsdalen kommer att få:

- Utsläpp av kolpartiklar med PAH, och i övrigt helt orenade avgaser
- Utsläpp av Marknära Ozon
- Mycket farlig smog när det är dimmigt
- Hälsovådlig miljö vid smog som är dödligt för dem som har hjärt- och lungsjukdomar

Den planerade vägens Trafikintensiteten förbi Norrelund 1:4 torde röra sig om 9000 fordon
baserad på 2001 års trafikutredning. Vid en exploatering av Onsala enlig den policy som
meddelats av Kungsbacka Kommuns planavdelning 2009-10-13 torde trafikintensiteten öka
till omkring 20000 fordon inom loppet av en 20 års period. Vid en trafikintensitet på en 4-filig
motorväg om 20000 fordon per dag torde både luftmiljön för de alla de fastigheter som idag
berörs av ändrade detaljplaner stiga till hälsovådliga nivåer.

EVA kalkylen har överhuvudtaget inte tagit med de effekter som en dimmig dalgång med hög
trafikintensitet innebär.

Det en synnerligen allvarlig brist i MKB att inte nämna den framtida luftmiljön och dess hälsorisker vilket innebär att MKB är ofullständigt och måste kompletteras på denna punkt.

Det torde höra till ovanligheterna i en modern vägplaneringsprocess att placera en fyrfilig 110
km/h väg i en dimmig dalgång.

Fråga: Hur tänker Trafikverket analysera och planera för den kommande Smogen?
Kommer ni att presentera adekvata beräkningar i denna fråga? Kommer det att finnas gasvarnare utplacerade som indikerar hälsovådlig luft? Kommer det att gå ut varningar i Radio och TV när medborgarna måste hållas sig inomhus för att luften är hälsovådlig? som i Göteborg? Vem tar ansvar för sjukdomar som uppkommer om 10-20 år som kan
hänföras till en dålig luftmiljö när fakta om detta var känt redan i planeringsstadiet?
Vem kommer att ta ansvar för de cancerfall som befaras komma om 10-30 år som kan hänföras till en cancerframkallande luftmiljö som var känd redan i planeringsstadiet?

Avsaknad av Miljökonsekvensbeskrivning för Norrelund 1:4

MKB uppvisar synnerligen stora brister och utelämnanden varav de som berör Norrelund 1:4
beskrivs här nedan.

Det kan i hög grad antagas att MKB genomförts med den gamla vägdragningen som bas vilket skulle innebär att det helt saknas MKB för den planändrig som begärs av kommunen 2013-04-23 vilket är ett allvarligt övertramp av syftet med en MKB. Denna fråga måste utredas.


Fråga: Varför har Norrelund 1:4 helt utelämnats ifrån MKB?

Kulturvärden

Eftersom Norrelund 1:4 inte nämns alls så är det sannolikt att MKB utgått från den gamla planen där vägen skulle gå i vägreservatet.

Följande kulturvärden går förlorade i samband med planen på en ny väg:

Norrelund 1:4 omfattas av ca 6.5 ha mark. Odlings och betesmarken har god arrarrondering.
Odling och brukning av marken har säkerligen i en följd pågått i tusentals år. Brukningscentrum med hästhagar, betesmark och stallar är samlat på ett ställe. En del av
marken som enbart har använts för hästbete är att beteckna som våtmark och begränsas av en
urgammal bäck. All mark har brukats giftfritt och endast naturgödsel har anbringats. Marken är i framtiden en utmärkt bas för dem som vill producera giftfritt och närproducerat. Hela gården är omgärdad av urgamla stenmurar som enligt uppgift är biotopskyddade. Mycket vilt rör sig på ägorna och då kan nämnas Älg, Fasan, Vildsvin, Hare och Rådjur. Enligt uppgift finns det Salamandrar på marken. Fågellivet är omväxlande med både Hackspett och Ugglor.

Mangårdsbyggnaden är enligt uppgift mycket gammal och kan vara uppförd strax efter Freden i Brömsebro 1645. C-14 metoden planeras för att fastställa åldern.
Mangårdsbyggnaden är flyttad till den nuvarande platsen i samband med skiftet på 1860-talet.
En totalrenovering gjordes 1968-1969 då byggnaden kläddes med tegel och isolerades. Källare under hela huset anlades även i samband med renoveringen.

Gården är en kulturgård som i ett slag både visar på den gamla tidens små gårdar och dagens möjlighet att bedriva småskalig giftfri verksamhet t.ex. ärproducerade grönsaker, småskalig hästuppfödning, fårbetning, agility träning av hundar osv. Med sitt läge i den orörda Norrelundsdalen fyller gården sin funktion som en påminnelse om gamla tider och ett löfte om framtidens långsiktiga och miljövänliga levnadssätt.

Fråga: Tänker ni komplettera MKB med dessa uppgifter om Norrelund 1:4 ?

Vilda däggdjur

Mycket vilt rör sig på ägorna och då kan nämnas Älg, Fasan, Vildsvin, Hare och Rådjur. Det finns fler passager som brukas av rådjur precis på den del som väg 940 skall anläggas. Det kan även nämnas att Älg och Vildsvin använder passagen vid ridbanan och passagen mot
Björsmosse. Den 20/4 klockan 20.30 siktades 13 vildsvin på kullen strax bortom där väg 940 är planerad att anläggas. Ytterligare en vecka senare siktades 6 vildsvin på samma ställe. Förekomsten av vildsvin börjar därmed bli frekvent. Olyckor med vildsvin är sällan dödliga
om det inte rör sig om MC olyckor. Älg är det i särklass farligaste djuret att kollidera med och en olycka i 80 km/h kan ge dödlig utgång. Undertecknad kolliderade med en älg i 80 km/h den 10/11 2012 strax utanför Borås. Skadorna på fordonet blev mycket omfattande med intryckt tak medan personskadorna för
undertecknad inskränkte sig till en rejäl chock.

Fråga: Hur täcker ni hantera vilt i detta område? Om ni sätter upp ett viltstängsel så blir det ju en barriäreffekt? Hur kan detta dilemma lösas på ett smidigt sätt?

Stengärdsgårdar

Hela gården omgärdas av stengärdsgårdar. Eftersom det är jordbruksmark på någon av sidorna omfattas dessa av Biotopskydd.

Vägens dragning kommer att rasera ca 150 meter stengärdsgård som helt kommer att försvinna, ytterligare 250 meter kommer inte att gå att sköta och underhålla enligt dagens miljöhänsyn. Skötsel och underhåll av stengärdsgårdar är en stödberättigad miljöåtgärd vilket med all tydlighet visar på dess stora betydelse för ett levande lantbruks och kulturlandskap.

Groddjur, ormar och insekter är helt beroende av att det finns stengärdsgårdar och har under minst tusen år byggt upp sina livsbetingelser kring de nuvarande stengärdsgårdarna.

Överslagsberäkningar visar på att mellan 800-1000 meter historiska Stengärdsgårdar raseras i vägens dragningssnitt mellan Norrelund 1:4 och Sunnerlund. Dessa stengärdsgårdar är en kulturskatt av höga emotionella värden och en förutsättning för ett mångfacetterat kulturlandskap. Stengärdsgårdar nämns knappast något i MKB vilket innebär att MKB är ofullständigt och måste kompletteras.

Fråga: Tänker ni komplettera MKB med dessa uppgifter? Varför har dessa vikiga uppgifter utelämnats?

Våtmark

Den mark som betecknas som våtmark på Norrelund 1:4 och omfattar mer än 1,5 ha gränsar till Björsmosses våtmark som även innefattar en urgammal bäck. Bäcken avvattnar stora delar av Norrelundsdalen och fungerar som en regulator för att upprätthålla våtmarksbalansen både på Norreund 1:4 och i Norrelundsdalen. Björsmosses våtmark är beroende av bäcken. Strax utanför Norrelund 1:4s gräns och i anslutning till ridbanan finns det mycket döda träd på marken. Det finns fler vattenspeglar och dessutom ett mycket rikt djurliv.

Stengärdsgårdar som finns i området och som nämns ovan är en förutsättning för att upprätthålla det livliga och unika djurlivet i området. Våtmarkens betydelse för groddjur och ormar är dokumenterat mycket stor. Ormarna slingar sig under sommarhalvåret dessutom
över åkern och fram till Norrelundsvägen. Vid en ny väg 940 blir detta en kompakt barriär som innebär att ormarnas vandring omintetgörs.

Det en synnerligen allvarlig brist i MKB att inte nämna våtmarken och dess betydelse vilket innebär att MKB är ofullständig.


Fråga: Kommer ni att göra en översyn av detta område? Hur kommer det sig att Kungsbacka Kommun ger stöd åt dem som anlägger en våtmark? Hur kommer det sig att Trafikverket kan planera att lägga igen värdefull våtmark utan att ens nämna det i MKBn?

Buller

Bullerfrågan har varit otydligt redovisad genom att i en fas av utredningen skulle vi inte beröras av buller och vid presentation av sakägarförteckningen så skulle vårt buller bli 55 db eller mer.

Fråga: Hur tänker ni hantera de bullerproblem som uppstår på Norrelund 1:4?

Markbärighet och byggandet av en Tryckbank

Våtmarken på Norrelund 1:4 är enligt amrådsförfarandet inför en ny detaljplan planerad för en ny väg. Vägbredd 16,7 meter plus slänt 8 meter plus säkerhetszon för vilt om 12 meter skulle innebär att den nya vägen 940 tar 56,7 meter i anspråk av den högt värdera våtmarken på Norrelund 1:4.

Grundförhållanden med blandning av lertyper och gammal sjöbotten innebär att bärigheten kraftigt måste förbättras genom att anlägga en s.k. Tryckbank. Att anlägga en Tryckbank kan innebära en grundvattensänkning som berör hela Norrelundsdalen. Att sänka grundvattennivån är ett klart brott mot miljöbalken. Tryckbanken medför även att stora
mängder lera och andra jordmassor skall schaktas och bortföras samt ersättas med tusentals ton sprängsten. Ett oerhört ingrepp i en känslig naturmiljö på Norrelund 1:4. Att beräkna Tryckbankar är svårt och det händer att sådana kollapsar vilket hände i Bohuslän när den nya
E6 byggdes.

Det en synnerligen allvarlig brist i MKB att inte på ett adekvat sätt visa och beskriva hur en väg över den befintliga lerjorden inte föröder den känsliga miljön.

Fråga: Hur har Trafikverket planerat för en kommande grundvattensänkning?
Kommer det att finns vatten till våra djur? I viken omfattning blir vattnet kontaminerat av en ev. grundvattensänkning? Hur hanterar ni dagvattnet från brunnar som kommer att kontaminera grundvattnet? Som ni säkert vet finns det mycket farliga substanser i
bildäck som spolas iväg av regnet och till slut hamnar i dagvattenbrunnar, vilken reningsmetod kommer ni att använda för att få bort de farliga substanserna från grundvattnet? Kommer ni att använda samma typ av brunnar som i Göteborg vid Liseberg?

Grundvatten och vattentäkter

Grundvattnet och vattentäkter kontamineras av partiklar från bildäck. Vid tillverkning av bildäck används HA-oljor som är en restprodukt från tillverkningen av smörjoljor och används som mjukgörare och utdrygningsmedel i däcksgummi. Problemet med HA-oljor är att de innehåller mycket Polycykliska Aromatiska Kolväten (PAH) varav många är farliga för hälsan och miljön. Flera PAH är bland annat cancerframkallande.

Många PAH bryts inte ner särskilt fort i naturen. De kan ansamlas i organismer och de är giftiga för vattenlevande djur. Oljan är inte kemiskt bunden i gummit utan lakas ur däcket eller däckslitaget. Hur mycket HA-oljor som hamnar i naturen vet man inte men det rör sig antagligen om tusen ton bara i Sverige. Vid ett experiment placerade vi gummidäck i stort
akvarium för att se effekten. Att gummit verkligen läcker PAH har vi nyligen visat i ett försök med fiskar (Stephensen et al. 2003). Det gick till så att fiskar fick simma några veckor i ett stort akvarium där vi lagt i gummidäck. När vi efteråt undersökte fiskarna fann vi höga halter PAH i fiskarna.

Fråga: Hur tänker ni rena dagvatten som innehåller skadliga halter av PAH från bildäck innan ni släpper ut detta vatten i åar som sedan kan kontaminera den ytterst känsliga Kungsbackafjorden?

Referens: http://miljoforskning.formas.se/sv/Nummer/Juni-2003/Innehall/Notiser/Bildacksprider-
farliga-kemikalier/

Fågellivet

Det finns en rik flora med fåglar som Hackspett och Uggla som tar skada av den miljö som en
ny fyrfilig 110 km/h väg åstadkommer. Fåglar har ju som bekant inga gränser att ta hänsyn till och den rika flora av fåglar som förekommer i Björsmosse och i den ovan nämnda våtmarken vid galoppbanan ”spiller” över på Norrelund 1:4.

Det en synnerligen allvarlig brist i MKB att inte på ett adekvat sätt visa och beskriva hur fågellivet kommer att förändras med en ny väg.

Fråga: Kommer ni att göra en undersökning av fågellivet på Norrelund 1:4 eftersom ni helt utelämnat Norrelund 1:4 i MKB?

Fyrfilig 110 km/h väg genom Norrelundsdalen

Att dra en ny fyrfilig motortrafikled genom ett landskap med höga kultur- och naturvärden är mycket långt ifrån ett modernt synsätt om hållbar utveckling, framtida transportsätt och drivmedelstillgång samt bevarande av befintlig kultur- och naturmiljö. Detta gör att man starkt kan ifrågasätta både det framtida behovet av en helt ny väg och framför allt dess storlek och sträckning.

Fråga: Vad finns det för motiv till att bygga en kort bit ”motorväg” rakt genom Norrelundsdalen?

ONSALA DESS MILJÖ OCH NATUROMRÅDEN

Jordbruksmarken

Onsala var i gamla tider känt för att vara en bygd med mycket sjöfart. Onsala har aldrig varit känt för att vara en utpräglad jordbruksbygd därför har den mark som kunnat odlas vårdats ömt sedan urminnes tider. Otaliga är de timmar och manår som lagts ner för att röja sten och frilägga mark till odling. Varje markbit som kunde odlas i Onsala i gamla tider var extremt vikigt både för människan men framförallt för att få foder till kossor och hästar under vinterhalvåret. Mjöl, smör och ost var en vikig basföda som endast kunde skaffas genom att
hålla kor. Oxar och hästar behövde foder under vintern därför var det vikigt att de åt rejält långt fram på hösten och att det fanns tillräckligt med hö på loftet fram till den första betesgången på våren. I Onsala var det talrikt med ljung som i första hand användes för att elda med. Det var ont om skog och för 100 års sedan kunde man med blotta ögat se långa sträckor över Onsalalandet med utgångspunkt från Onsala Kyrka. Byggmaterial och virke fälldes i Marks kommun och fraktades över Lygnern för att sedan med hästkärra transporteras till Onsala. Mark som inte gick att odla betecknades som utmark men hade ett stort värde och utnyttjades som betesmark. Under sommaren kunde kossorna beta fritt på utmarken. Det var även vanligt att bönder från Hanhals skeppade över kor till utmarken i Forsbäck för
sommarbete. Till skillnad från Skåne och Varaslätten så var varje m2 som kunde utnyttjas inom jordbruket av extrem vikt.

Våra förfäder var försiktiga med marken så den inte förgiftades och var noga med att inte smutsa ner dricksvatten med gödsel och annat avskräde. Skötte man jorden på rätt sätt kunde den ge mat och utkomst till framtida generationer. Man byggde inte på mark som kunde odlas eller användas för bete, det var så självklart att man inte ens behövde tala om det. Människan har levt i symbios med naturen i tusentals år. Om man levde i samklang med naturen så gav den överflöd med föda och man kunde bygga bostäder som man kunde elda med ved. I Onsala var det dock knapert med både odlingsmark och ved så här fick man dryga ut inkomsterna med fiske och seglation. Odlingsbar mark, byggvirke och ved var alltså en bristvara i Onsala
endast för 100 år sedan. Låt oss fortsätta att ha kvar den odlingsbara marken.

Hur ser det ut idag?

Ja, det finns inte så mycket mark kvar att bedriva jordbruk på då mycket av marken har använts för att bygga bostäder. På 1970 talet bebyggdes stora områden i Onsala som Månsagården, Torvaområdet etc. vilket var en del av det s.k. Miljonprogrammet. En stor del av den bördiga mark som finns kvar idag används i dag inom hästnäringen. Den kvarvarande marken blir på detta sätt oerhört värdefull och livsviktig för häst-näringen. Marken odlas ibland med klöver och stora mängder ensilage skördas. Det förekommer även att naturmark tas i anspråk för hö produktion. Under sommarhalvåret betar hästar marken som hålls i ett mycket gott trim. Fårnäringen har även börjat etablera sig och fåret har ju den egenskapen att även beta sådant som hästar och kor ratar. Får är lättskötta och efterfrågan på närproducerat fårskött ökar hela tiden. Det finns ett fåtal bönder kvar i Onsala som håller sig med kor och dessa måste vi värna om.

Onsala har kommit till det läget att ytterligare mark som exploateras direkt slår på häst-, får- och bondenäringen. Den kvarvarande marken är även en oerhört vikigt
resurs för friluftslivet.

För dem som bor i Onsala tillhör det livskvaliteten att få tillgång till den fina naturen och ha möjlighet att vandra runt häst- och kohagar. Att cykla Norrlundsvägen fram en sommarkväll är en mycket god naturupplevelse.

Den mark som finns kvar måste därmed få vara kvar för att brukas och användas, den måste hållas öppen vilket bäst görs med bete. Om markområden blir för fragmenterade på grund av vägar som väg 940 som korsar jordbruksområden går det inte att bruka marken på ett rimligt sätt och därmed växer den igen med sly och annat ogräs.

MKB har inte på ett övergripande sätt beskrivit hur mycket mark som blir förstörd av den nya vägen 940. När man anlägger väg och fyller med sprängsten och till och med bygger Tryckbankar så går det svårligen att återställa denna mark till dess ursprungliga form.

Om man dessutom manipulerar grundvatten nivåer och bäckfåror kan man få en uttorkning av mark som befunnit sig i detta ”våta” läge under tusentals år. Sjösänkningar som var vanligt från 1850 fram till 1950 för att få fram mark för odling eller för att ta upp torv förekommer inte längre och det är ett allvarligt miljöbrott att ge sig på en grundvattensänkning. All vattenverk-samhet skall godkännas av en Miljödomstol. Av detta måste man förstå hur vikigt det är att behålla kvarvarande våtmark allrahelst som man kan få ersättning för att anlägga en sådan. Detta tyder på en inkonsekvens när det gäller väg 940 som är synnerligen märklig. Att lägga igen och förstöra stora arealer våtmark för att i nästa stund få ersättning för att anlägga en ny våtmark verkar absurt.

Från Kapareskolan fram till Sunnerlund har undertecknad översiktligt mätt att minst 25-30 ha (300000 m2)fin jordbruksmark går förlorad utan att detta är nämnt i MKB. Exaktare mätning måste givetvis göras trots osäkerheten vad beträffar siktröjt område för vilt (12 meter på vardera sidan om vägen) alternativt vilt-stängsel är oklar.

Eftersom det är många områden med jordbruksmark i Onsala som berörs har undertecknad inte haft möjlighet att få del av samtliga områden för uppmätning. Det är önskvärt att få ta del av en lista om vilka områden som berörs. Eftersom fakta saknas kan till och med vara så stort område som mellan 300-400 ha jordbruksmark som helt försvinner.

Givetvis en katastrof för Onsalaborna som vill ha den unika blandningen av boende nära jordbruksmark och djur. En miljö som mycket få ställen i världen kan erbjuda. En helt unik miljö kan gå förlorad om vi inte samlas kring en framtida hållbar lösning.

Enligt Miljöbalken skall all mark som tas ur produktion anmälas till Jordbruksverket viket är en signal på hur betydelsefull jordbruksmark är och kommer att vara i framtiden.

Marken som brukats av hästnäringen har dessutom övervägande brukats giftfritt och endast gödslats med naturgödsel vilket innebär att marken omgående kan tas i produktion för giftfri odling av grödor och grönsaker. Omställning till KRAV går dessutom väldigt snabbt.

Teriesa Persson på jordbruksverket informerade undertecknad 2013-05-22 om följande:

”Miljömålsutredningen utreder framtida skydd av produktiv åkermark och Jordbruksverket har ett regeringsuppdrag att utreda vilken hänsyn kommunerna i dagsläget tar till jordbruksmark vid exploatering. Innan jordbruksmark tas ur produktion ska en anmälan göras till länsstyrelsen enligt 12 kap. 9 § miljöbalken. Länsstyrelsen är även inkopplad i ärenden som rör vattenverksamheter. Du bör därför vända dig med dina synpunkter och frågor till Länsstyrelsen i Halland.”

Sammantaget kan man dra en slutsats om att det inom en mycket snar framtid kommer att finnas nya lagförslag som skyddar värdefull jordbruksmark från exploatering.

Fråga: Varför finns det ingen systematisk genomgång och analys av vad som händer med jordbruksmarken i Onsala och hur mycket som kommer att tas i anspråk? Varför kan inte Trafikverket vara proaktivt och gå i bräschen för att skydda värdefull mark?
Vi har önskar därmed få en förteckning om hur mycket mark som kommer att tas i anspråk för den nya vägen. Excel-format går bra.

Hästgårdar försvinner och stympas

I samband med den nya vägens dragning kommer 6-8 hästgårdar att beröras mycket negativt. 3 gårdar vid Rydet och 3 gårdar vid Norrelund. Det är små gårdar med lite mark som utnyttjas för beta och hö/ensliga. Dessa gårdar är extremt beroende av att det finns betesmark i närheten. Hästnäringen är en vikigt del av Onsala.

Fråga: Varför tar ni ingen hänsyn till dessa hästgårdar i era planer? Vilka planer har ni för dessa hästgårdar i framtiden? Är hästgårdar något som ni anser vara av mindre betydelse?

Ridning en typisk kvinnosport

Hästverksamhet har i Sverige kommit att bli en kvinnlig sport. Unga flickar lär sig djurhantering och teamwork från tidig ålder och bygger upp ett sunt intresse som vara hela livet. Man tränar, man umgås och man sköter hästar. För de allra flesta kvinnor kostar sporten och intresset mycket pengar som man får försaka för annat. Till skillnad från manliga sporter som Ishockey och Fotboll finns det inga subventioner och stöd att få. När det gäller Onsala och framförallt Norrelundsvägen förkommer ridning frekvent och dagligen. Det har anlagts
ridvägar så Onsala har ett mycket fint nät av ridvägen och möjlighet till utridning. Vi har ett flertal ridhus som man kan nyttja under vintern.

Fråga: Det är förvånande att ni tar så liten hänsyn till ridning i era vägplaner, varför? Varför kan inte ridning få ta plats i ert medvetande?

Barncancer och den nya vägen

Jag vill framföra kraftig kritik av att den nya planerade sträckningen ligger mycket nära ett flertal skolor och förskolor. Speciellt gäller detta Kapareskolan, Fjordskolan och Pressepark förskola men också Presseskolan eftersom en av de större påfartslederna från befintlig bebyggelse blir längs Skällaredsvägen. En ny led och påfartsleder i anslutning till dessa skolor
kommer att öka risken för trafikolyckor avsevärt och utgöra en stor risk för barn. Dessutom innebär en ny väg en betydande påverkan i form av buller och utsläpp samt en kraftig inskränkning av barns tillgång till naturen i och med att skolskogar för respektive skola totalt förstörs.

Konsekvenser för barn, enligt ovan, av planerad sträckning är mycket bristfälligt redovisade i arbetsplanen förutom följande avsnitt på sidan 4 av Barnkonsekvensanalysen ”Dock kommer en trafikökning att ske på Håkullavägen och Skällaredsvägen, som utgör skolvägar till Presseskolan respektive Kapareskolan, vilket kan medföra en försämrad trafiksituation för
eleverna just här. Dessa vägar kommer att förses med fartdämpande åtgärder”. De negativa konsekvenserna för barns skolmiljö har grovt underskattats.

I anslutning till samtliga ovan nämnda skolor nämnda skolor kommer den nya vägen att ha ett antal påfarter till den nya vägen där man kommer att accelerera fram till den nya vägen.

PAH som är ett samlingsnamn på substanser som bildas vid förbränning innehåller starkt cancerframkallande substanser. Kolpartiklar som bildas vid ofullständig förbränning (bilar som körs med choke* inkopplad) från motorer. I det närmaste fullständig förbränning kan
bara åstadkommas när en bilmotor uppnått arbetstemperatur. Man kan med fog anta att bara
50 % av bilarnas motorer som passerar skolorna på morgonen och förmiddagen har uppnått optimal arbetstemperatur. Optimal bränsleblandning luft/bensin är 14,7:1.

* För att en bensinmotor skall starta och börja snurra när motorn är kall krävs det att man ger den en fet blandning dvs. mycket mer bränsle än som behövs när motorn är varm. Den feta blandningen kan kännas igen genom att det blir svart rök från avgasröret. Dagens motorer har automatisk choke funktion.

Moderna bilar är utrustade med avgasrening via en s.k. katalysator. Katalysatorn reducerar skadliga substanser och reducerar NOx i avgaserna. NOx är ett amlingsnamn för kvävedioxider.

Observera att i de flesta bilar fungerar inte avgasreningen förrän motorn uppnått en viss
arbetstemperatur. Detta är ett mycket komplext teknikområde då en del hypermoderna bilar har fungerande avgasrening redan efter 3-4 minuters färd medan de allra flesta måste ha 10-25 minuter på sig för att avgasreningen skall fungera. För att få signifikanta värden vid en sådan undersökning krävs en analys av fordonsflottas sammansättning i Onsala.

Detta innebär att det vid påfarterna vid skolorna kommer att ske:

- Utsläpp av kolpartiklar med PAH, och i övrigt helt orenade avgaser

- Utsläpp av Marknära Ozon

- Mycket farlig smog när det kan tänkas vara dimmigt

- Hälsovådlig miljö som är dödligt för dem som har hjärt- och lungsjukdomar

- Cancerogena substanser som kommer att ”sprayas” över skolorna

När barnen kommer till skolan och dagis på morgonen efter en natts sömn är deras lungor fria från föroreningar. Från omkring kl 7.00 på morgonen kommer skolan att sprejas med kolpartiklar och avgasrök. Detta kommer att ske fram till morgontrafiken avtagit runt klockan 9.30. Kalla morgontimmar kommer att vara som värst eftersom bilarna körs med choke inkopplad. Blandingen av bränsle/luft är därmed fet vilket innebär ofullständigt förbränning med mycket partiklar som strömmar ur avgasröret. De flesta bilars avgasrening har inte börjat fungera när man passerar skolorna.

Att spraya små barn varje morgon några timmar år ut och år in med avgaser och partiklar är synnerligen olämpligt och lägger en grund för en tidig utveckling av barncancer och vuxencancer.

Det är extremt vikigt att analysera de effekter som kan komma att uppstå på grund av att påfarterna till den nya vägen ligger så nära skolorna.

Bilägger undersökning som gjorts 2007 och till vissa delar kan vara inaktuell.

Utdrag av detta yttrade som berör cancer kommer att skickas till: Barncancerfonden, Cancerfonden, Karolinska Institutet och Radiumhemmet.

Det en synnerligen allvarlig brist i MKB att inte nämna den framtida luftmiljön och dess hälsorisker för barn vilket innebär att MKB är ofullständigt och måste kompletteras på denna punkt.

Fråga: Kommer ni att undersöka utsläpp vid Onsalas skolor? Kommer ni att undersöka mängden partiklar och sot som kommer att släppas ut över skolorna? Kommer ni att sätta upp gasmätare för som kan varna när det är för höga partikelnivåer? Kommer ni att inleda en dialog med cancerforskningsinstituten för att utreda de risker som påpekats?

Restidsförlust kontra restidsvinst

Refererande till Mats Jirstrands inlaga: Synpunkter på arbetsplan väg 940 Rösan-MJ.pdf sid4. Har jag följande att anföra. Från denna undersökning kan man anta att det blir restidsförluster för den del av Onsalaborna
som bor mellan Onsala Centrum och Forsbäck. Det rimmar dåligt med den bild som utmålats att alla tjänar på en ny Onsalaväg.

Fråga: Varför har ni inte redovisat att en majoritet av Onsalaborna kommer att få en längre restid med den nya vägen? Är ni beredda att redovisa hur era beräkningar av restidsvinster framkommit?

Restid kontra miljöeffekt

Vad jag förstår så har Restidsförkortning i EVA-kalkylen haft den i särklass hösta påverkan på slutresultatet vid beräkning av den samhällsekonomiska nyttan.

Beräkningen av restidsförkortning, som har i särklass störst påverkan på beräkning av samhällsekonomisk nytta enligt Trafikverkets modell, utgår endast från avstånd och hastigheter längs den nya sträckningen av ny planerad Onsalaväg: Rösan-Forsbäck. Ingen
hänsyn har alltså tagits till den tid det kommer att ta för trafikanter att ansluta till ny planerad väg vilket för de allra flesta kommer att innebära transport längs befintlig Onsalaväg och anslutningsvägar men med betydligt lägre hastighet (30-40km/h) än idag och trafikhinder i
form av ”timglashållplatser för buss”. Det är möjligt att ansluta till den nya planerade vägen vid fyra punkter utöver start och slut (Rydetvägen, Mariedelsvägen, Staragården och Skällaredsvägen). Inte heller tas i beräkningarna någon hänsyn till att vägen fortsätter, men med betydligt lägre kapacitet, efter Forsbäck, dvs. köer kommer att uppstå precis som tidigare.

Tanken i framtiden är att fler skall åka kollektivt, hastigheten skall minska på våra vägar av det skäl att förbrukning av fossila drivmedel skall minska. Trängselskatten i Göteborg har de facto minskat bilåkandet i kranskommunerna vilket visar på att vi redan nu kan se en trend mot mindre bilåkande i framtiden.

Vi kommer att få en befolknings struktur de närmaste 30 åren som har så pass många 65+ som vi inte tidigare sett. Dessa 65+ som var stora konsumetrar av bilåkande i sin yrkesverksamma ålder innehar visserligen en bil men kör väldigt lite.

Om inte vi får en befolkningsexplosion i Sverige, vilket inte är troligt, så kommer snarare bilåkningen i framtiden att minska. Även om vi skulle få en kraftig befolkningsökning med hög invandring så ser det i dagsläget inte ut som det går att sysselsätta dessa människor och därmed finns inget behov av att köra till jobbet. Ungdomar av idag har inte samma behov av
att köra bil som ungdomar på 60 och 70 talet, dessutom har intresset för bilen som macho mer eller mindre försvunnit. Om den nya 3-d printer revolutionen och trenden mot att konsumera närproducerat håller i sig så kommer alltfler att arbeta i närheten av där de bor. Det gamla Fordistiska idealet där man pendlade till jobbet på Hisingen håller helt på att lösas upp. Ser man till kranskommuner till Trollhättan som var fyllda med Saab medarbetare har dessa sedan länge upphört att pendla till Saab och Trollhättan.

Sammantaget är det inte troligt att den industriella eran som vi vant oss vid under nästan 100 år kommer att upprepa sig. Att extrapolerar trafiktrender från 80 och 90 talet fram till 2050 är fullständigt galet. Genom att använda metoden ”Sea Change” kan man sammanföra
de olika tecknen på hur trafiken sannolikt kommer att utveckla sig och en del av dessa tecken
har presenterats ovan.

Att använda restidsförkortning som vägande parameter synes vara fullständigt omodernt. De som växlar mellan bil och kollektivtrafik gör sannerligen ingen tidsvinst ändå är det detta som är den högsta önskan hos våra politiker. Varför inte använda en växlingsparameter
mellan egen bil och kollektivt åkande sätta ett högt värde på denna.

Då kanske en ombyggnad av befintlig väg blir mycket lönsam?

Fråga: Vad skulle en samhällsekonomisk kalkyl ge för resultat om restidsförkortningen inkluderade också transport till ny planerad väg och att full hastighet pga. köer inte kan hållas på vissa vägavsnitt?

Vad skall ske med den gamla Onsalavägen?

Det har varit mycket sparsmakat med information om vad som skall göras med den gamla vägen när den nya vägen står klar.

Vägutredningen beskrev lite översiktligt vad som skulle göras och de beskrivningarna gav vid handen att det skulle bli lokalkörbana, avstängningar och busshåll- platser enligt ”timglasmodellen”.

Samtidigt framkom det att hela ansvaret för den gamla vägen skulle övergår till Kungsbacka Kommun när den nya vägen var klar och invigd.

Jag har tagit del av det avtal som skrevs 2009 mellan Kungsbacka Kommun och Vägverket och där finns inga som helst bindande förpliktelser för Kommunen att göra något med den gamla vägen. Det är visserligen beskrivet vad som bör göra men detta får väl anses som goda råd och en pliktskyldig artikulering av vad som framförts i de olika vägutredningarna och trafikutredningarna.

Detta förhållande är ju lite märkligt eftersom den gamla Onsalavägen fått vara den ”buse” som framtvingat ett beslut om en ny väg.

Att behålla den gamla vägen intakt betyder att det finns två vägar i Onsala, en motorväg och en ”landsväg” som kan användas allt efter behov. Detta innebär att två vägar kan svälja minst den dubbla av dagens trafikflöde. Vid en trafik om 30000 fordon per dag kommer det att bli
trafikinfarkter både vid Forsbäck och vid anslutningen till E6 om nuvarande plan ligger fast.

Frågor: Har Trafikverket planerat för en trafik om ca 30000 fordon per dag i Onsala? Hur skulle anslutningarna se ut i så fall och hur kommer trafiken att se ut vid de olika rondellerna i Onsala? Hur kommer påfarterna att trafikberäknas och hur mycket
utsläpp är det tänkt att bli vid påfarterna vid Onsala skolor? Varför har ni skrivet ett avtal som inte binder motparten?

Vi hemställer om att få inkomma med ytterligare komplettering av den trafik och utsläppsberäkning som skickats till trafikverket 2007-09-19 senast den 15/ 7 2013.

Ovanstående punkter räknar jag med kommer att behandlas och kommenteras på ett professionellt och utförligt sätt. Jag önskar vidare ha möjlighet att kommentera Trafikverkets svar. Denna begäran föranleds av min genomgång av det pm över yttranden som finns att tillgå från 2008 års vägutredning i vilken i de flesta fall endast summariska svar från Trafikverket gavs med hänvisning till mål och syften och hur projekt i andra delar av landet utformas.

Onsala som ovan
Magnus Nolberger Eva Nolberger