Angående arbetsplan för ny väg 940
Benny och Josefine Sjöstrand
I egenskap av ägare till fastigheten Kungsbacka Lyngås 3:21 får vi anföra följande.
Paradiset
Det noteras att arbetsplanen inte innehåller någon inventering av förekomsten av stora djur i form av älg, rådjur och vildsvin och det stora behovet av viltövergångar där vägen passerar Paradiset (Lunden) och Kråkekärr (alsumpskog). Dessa två skogsområden hänger ihop och vid snart sagt varje promenad i området kan rådjur eller älg iakttagas. Det är tydligt att dessa stora djur, som utgör en stor trafikfara, föder sina kalvar/kid i dessa skogsområden. Om en väg dras här måste en stor viltövergång byggas, till en hög kostnad. Väljer man att istället siktröja, kommer värdefull natur att skövlas och väljer man viltstängsel bygger man upp en ogenomtränglig barriär mellan två unika skogsmiljöer där vilt i stora antal dagligen passerar.
Vilken åtgärd för att skydda viltet planeras på sträckan och vilka merkostnader innebär detta för projektet?
Ingen inventering har gjorts avseende padda, grodor, snok och kopparödla. Under maj månad passerar hundratals paddor från Kråkekärr upp till dammen på Kullens åker där rondellen planeras. Paddorna leker i dammen, varefter de återvänder tillbaka till Kråkekärr, just där vägen skall komma. Där vår fastighet gränsar till Kråkekärr har hela nystan av snokar iakttagits. Också grodor och kopparödla rör sig mellan Kråkekärr och dammen vid platsen för kommande rondell. Detta har helt missats i MKB:n. Eftersom dessa djurarter skall skyddas, måste en inventering ske och skyddsåtgärder vidtagas.
Vilka åtgärder för att skydda paddornas väg till lekplatsen planeras? Vilka åtgärder planeras för att skydda övriga kräl- och groddjur?Vilka åtgärder planeras för att bevara paddornas lekplats, d v s dammen på Kullens mark, där rondellen placerats enligt arbetsplanen?
Som boende intill Kråkekärr hör vi dagligen den i det närmaste öronbedövande fågelsången från kärret. Otaliga fåglar häckar där. Vi har bland annat noterat den mindre hackspettens parningslek intill vägreservatets sträckning. Spillning från ugglor har hamnat på vårt hustak vid flera tillfällen. Fågelinventeringen i området måste göras om eftersom viktiga arter har missats. Kommer vägen att ledas igenom området går vi en tyst vår till mötes, då viktiga häckningsplatser förstörs då Paradisets och Kråkekärrs symbiotiska förhållande rubbas.
Hur kan hotade fågelarters fortlevnad garanteras vid ett genomförande av projektet?
Dammen på Kullens åker i kanten av Rydetvägen utgör en viktig mötesplats för Onsalas barn då den vintertid fryser till is. Markägaren plogar isen, varefter den blir en skridskobana som är mycket populär mot bakgrund av det ringa vattendjupet. Konsekvenserna för barnen som fråntas sin skridskobana är inte utredd i MKB:n.
Runt Kullens åker där dammen är belägen löper en ridväg där traktens flickor och kvinnor rider sina hästar och ponnyer. Deras ridväg kommer att omintetgöras och Rydetvägen kommer inte längre kunna utgöra den lantliga promenad- och ridväg den idag utgör. Den idyll vi bor i kommer inte längre att finnas kvar.
Hur kan barnens ridväg bevaras? Hur kan barnens skridskodamm bevaras? Det görs gällande att trafikverket helt har missat barnperspektivet i arbetsplanen.
Utsikten från vår fastighet kommer att ändras från dagens överblick över ridväg, beteshage och skridskobana till en rondell med tillfartsväg och busshållplatser. Områdets karaktär av uråldrigt jordbrukslandskap förbyts urbaniseras och kan aldrig återställas.
Buller och miljöpåverkan
I MKB:n framgår att vår fastighet väntas få ett bullerutsatt läge. Det samma väntar våra grannar. Det framgår inte vilka bullerskyddsåtgärder som planeras och vilken olägenhet bullret kommer att innebära. Bullers negativa effekter på människan är väldokumenterade.
En sträckning av vägen genom Paradiset/Kråkekärr och vidare mot Ranagården kan få långtgående hälsoeffekter för de boende.
Vilka bullerskyddsåtgärder planeras?
Hastigheten längs hela vägsträckningen förefaller omotiverat hög. Varför har man beslutat sig för så höga hastigheter, när det är känt att hög hastighet medför ökade utsläpp och allvarligare olyckor?
Vilka hälsorisker i form av ökade utsläpp från de fordon som passerar vid vår tomtgräns räknar Trafikverket med? Vilka hälsorisker medför de planerade tillfartsvägarna, som tangerar skolor och förskolor?
Samhällsekonomisk nytta
Det görs gällande att för att kunna mäta samhällsekonomisk nytta med ny sträckning av väg 940, måsta samtliga parametrar vara kända. Bland annat följade fattas:
Kötider vid tillfartsvägar och skolor.
Kötid vid anslutning till befintlig väg.
Den gamla vägens framtida utformning med avseende på trafikhinder.
Exploatering av områdena kring Staragården och därmed tillkommande trafik.
För att samhällsekonomisk nytta skall kunna uppnås måste en väsentlig restidsförkortning och en väsentlig minskning av antalet olyckor kunna konstateras. Vidare måste hälsoeffekter i form av ökade luftföroreningar, buller och minskade möjligheter till friluftsliv och rekreation i en orörd natur medräknas.
Varför vilar beräkningen av den samhällsekonomiska nyttan inte på vetenskaplig grund?
Varför har inte Trafikverket iakttagit den kritik som framförts från Riksrevisionen angående framtagandet av beräkningar av samhällsekonomisk nytta?
11500 onsalabor bor utefter befintlig väg. En ny väg löser inte deras framkomlighetsproblem. Ett alternativ med ombyggnad av befintlig väg skulle medföra en omedelbar förbättring för dessa människor utan att ytterligare människor drabbas av en ny väg.
Hur kan en ny väg med föreslagen sträckning lösa 11500 onsalabors framkomlighetsproblem på befintlig väg?
Det förväntas att Kungsbacka kommun öppnar för exploatering när en ny väg är på plats. Hasse Andersson på Kungsbacka kommun uppger att 43 hektar vid Staragården skall bebyggas. Har kommunens planer på exploatering av områdena kring vägen tagits med i beräkningen av de miljökonsekvenser vägen de facto innebär?
Där näktergalen sjunger kommer en fyrfilig motortrafikled skära ett irreparabelt sår i det urgamla landskapet.
Där barnen åker skridskor och flickorna rider sina ponnyer kommer en 60-väg och en rondell, rakt igenom paddornas lekplats.
Där barnen går i skolan kommer vägen och tillfartsleder stryka intill, så barnens möjligheter att uppleva en orörd natur omintetgörs.
Mot bakgrund av det ovan anförda görs det gällande att MKB:n måste kompletteras i enlighet med de brister som påtalats så att vägens påverkan på människor, djurliv och miljö kan förevisas för allmänheten utifrån dess verkliga effekter.
Josefine och Benny Sjöstrand, Rydetvägen 93, 439 35 Onsala