Hem

Filmer

Skrivelse angående naturresevat i vägreservatet med omgivningar

Insändare om trafiksäkerhet på Onsalavägen

Yttrande över reviderad samhällsekonomisk kalkyl

Befolkningsutveckling och trafikprognos för Onsala

Yttranden till Trafikverket över Arbetsplanen Rösan - Forsbäck

Skrivelse december 2013

Skrivelse november 2013

De boende i Presse Park genom Lennart Axring

Göteborgs Ornitologiska Förening

Maria Edén, PO Granberg

Mats Jirstrand

E o M Nolberger

David Sjöstrand

B o J Sjöstrand

Kritik av trafikverkets beräkning av projektets samhällsekonomiska nytta för ny dragning av väg 940.

 

Länkar

Dokument för väg 940 ,

2001 års trafikutredning

Avtal mellan Trafikverket, Region Halland och Kungsbacka kommun angående väg 940

1998 års vägutredning

David Sjöstrand
Knapegårdsvägen 1
439 93 Onsala
Onsala den 13 mars 2014

Trafikverket

Synpunkter med anledning av reviderad samhällsekonomisk
kalkyl och samlad effektbedömning. Väg 940 Rösan –
Forsbäck

Jag har beretts tillfälle att komma in med synpunkter på reviderad samhällsekonomisk kalkyl och samlad effektbedömning Väg 940 Rösan – Forsbäck.


Effekten av alla planerade åtgärder med Väg 940 Rösan – E6 bör redovisas

Nybyggnad av Väg 940 Rösan ‐ Forsbäck är endast en del av planerad om‐ och nybyggnad av väg 940
på sträckan Rösan – E6. Det bör göras en redovisning av effekten av alla planerade åtgärder med Väg
940 Rösan – E6. Den befintliga väg 940 skall enligt 2008 års vägutredning byggas om så att hastigheten på vägen blir lägre än idag, när den nya vägen är byggd. Samma sak planeras med sträckan Forsbäck ‐ E6. En betydande del av den beräknade samhällsekonomiska nyttan med projektet Rösan – Forsbäck hänför sig till restidsvinster. Den totala restidsvinsten man kan förvänta sig av alla planerade åtgärder på sträckan Rösan – E6 torde bli avsevärt lägre än den man nu beräknar att få på sträckan Rösan ‐ Forsbäck. Arbetsplanen för delen Rösan – Forsbäck bör inte fastställas förrän Trafikverket och Kungsbacka kommun redovisat effekterna av alla de planerade åtgärderna på sträckan Rösan ‐ E6.
Många Onsalabor tror att de satsningar, som planeras för Väg 940, kommer att leda till problemen med köer och mycket långsam trafik på vägen kommer att försvinna. Trafikverket och Kungsbacka kommun känner väl till att så inte blir fallet. Ur ett demokratiskt perspektiv är det mycket viktigt att allmänheten informeras om konsekvenserna av alla de åtgärder, som planeras för sträckan Rösan –
E6.

Variation av hastigheter i känslighetsanalysen

Väg 940 Rösan – Forsbäck skall gå intill och genom en mycket värdefull miljö. Denna miljö är mycket
bullerkänslig. Det är sannolikt att man kommer att finna att de planerade hastigheterna på vägen, 60
km/h och 80 km/h, kommer att vara för höga. Man bör göra en känslighetsanalys där man beräknar
NNK för projektet givet att man antar väsentligt lägre hastigheter än de, som planeras.

Riksintresse för rörligt friluftsliv

I [3] skriver Trafikverket att inga riksintressen berörs av den planerade draginingen av Väg 940. Detta
är felaktigt. Hela Onsalahalvön är ett riksintresseför rörligt friluftsliv, Miljöbalken 3 Kap 6 §.
”Mark‐ och vattenområden samt fysisk miljö i övrigt som har betydelse från allmän synpunkt på grund av deras naturvärden eller kulturvärden eller med hänsyn till friluftslivet skall så långt möjligt skyddas mot åtgärder som kan påtagligt skada natur‐ eller kulturmiljön. Behovet av grönområden i tätorter och i närheten av tätorter skall särskilt beaktas.
Områden som är av riksintresse för naturvården, kulturmiljövården eller friluftslivet skall skyddas
mot åtgärder som avses i första stycket.” 3 Kap 6 § Miljöbalken.
Trafikverket har hittills inte beaktat det faktum att den planerade vägen i dess helhet skall gå i ett område, som är ett riksintresse. Detta gör att de negativa effekterna av vägförslaget framstår som väsentligt större än vad som redovisats.

NNK för Väg 940 Rösan – Forsbäck. En historik

1998 redovisar Trafikverket [2 sid 99] ett värde på NNK på 0,1 – 0,2 för handlingsalternativet ”nybyggnad”.
Ett värde på NNK av storleksordningen 2,3 torde ha legat till grund för dåvarande Vägverkets beslut att gå vidare med alternativ 4 i 2008 års vägutredning.
I Regional Infrastrukturplan för Halland 2010‐2021 redovisas ett NNK‐värde på 2,3.
I samband med att arbetsplanen för projektet ställdes ut under våren 2013 angavs NNK vara 1,7
Aktuellt värde på NNK är nu 0,7. Värdet på NNK börjar närma sig det värde som gällde 1998.
En viktig del av underlaget för dåvarande Vägverkets beslut från år 2009 att gå vidare med alternativet ny väg och Region Hallands beslut om infrastrukturplan för Halland 2010 – 2021 var uppenbarligen felaktigt. Detta gör att projektet ny väg Rösan – Forsbäck bör omprövas.

Trafikminskning med 20 %

Trafikverket har kommit fram till att NNK blir 0,2 om man antar en trafikminskning på 20 %. En sådan
minskning av biltrafiken är önskvärd och nödvändig. Den är nödvändig för att nationella miljömål
skall uppnås. Dessutom visar statistik från Sverige och många jämförbara länder att biltrafiken inte
längre ökar utan snarare minskar.
Exempelvis skulle en något förhöjd investeringskostnad leda till att den planerade vägen Rösan –
Forsbäck blir ett förlustprojekt, givet en trafikminskning på 20 %. Sannolikheten är stor att ett
fullföljande av projektet skulle leda till att man bygger en väg, som inte är samhällsekonomisk
lönsam, i en mycket värdefull och känslig miljö.

Trafikökning

I [1] har man i huvudanalysen antagit att biltrafiken på Väg 940 skall öka under perioden 2006 – 2040. Biltrafiken i Sverige behöver minska påtagligt för att landets miljömål skall kunna uppnås. Den planerade nybyggnaden av Väg 940 Rösan – Forsbäck kommer enligt Trafikverkets bedömning att leda till en ökad biltrafik. [1, sid 25]. Detta bör ges en stor negativ vikt när man bedömer projektet.


Fördelningsanalys ‐ barnperspektiv

I Arbetsplanens barnkonsekvensanalys, [4, sid 13] kan man läsa: ”När det gäller en ny väg har det framför allt varit
pojkar som tycker att man ska bygga den. De
vill att bilisterna ska komma fort fram, medan
flickorna oftare nämner att man ska värna naturmiljön
och att det råder en tillräckligt bra trafiksituation
på Onsalavägen.
” (min kursivering)
Vikten av värnandet av naturen har stor plats i undervisningen i skola och förskola. För ett stort antal
barn, kanske speciellt flickor, är detta en mycket viktig fråga. Den samlade effektbedömningen behandlar barnperspektivet på ett mycket begränsat och ofullständigt sätt. Man har inte tagit hänsyn till den oro många barn känner när de hör talas om en ny väg i den värdefulla natur där den man planerar att bygga den. Barns skolmiljö nämns bara ett fåtal gånger i bedömningen och då endast av
Trafikverket bedömda positiva effekter. Fjordskolan kommer att få nya vägen än närmare inpå än dagens väg samt förlorar värdefull skolskog som idag ligger i direkt anslutning till skolområdet. Vid Kapareskolan kommer en ny och antagligen den mest trafikerade anslutningsleden till nya vägen att anläggas, vilket också innebär mer trafik närmare skolan än vad som tidigare har varit fallet. På
samma sätt reduceras värdet av Kapareskolans skolskog stort liksom den mycket populära Frisbeegolfbanan av nya vägen. Vid Presseskolan kommer anslutningsleden till nya vägen att öka barriäreffekten betydligt för barn med skolväg från Presse park till Presseskolan. Vidare förlorar
skolskogen i Presse större delen av sitt värde liksom den i skolsammanhang väl nyttjade ”slingan”.
Oavsett åtgärd med en eventuellt omdragen ”slinga” med övergångar vid gamla och nya Skällaredsvägen blir ”slingan” ur barnperspektiv inte alls den säkra och trygga miljö som den idag utgör. Effekterna på det mycket barnrika bostadsområdet Presse park har inte heller tagits med i
värderingen av ej monetärt mätbara effekter. Inte heller beaktas effekten av att Presse Park förskola, en av de senast anlagda förskolerna i kommunen, hamnar mycket nära den nya vägen med vad detta innebära för barnens närmiljö, buller och tillgång till natur. Den i tabell 4.2 ”Transportpolitisk målanalys” bedömda positiva effekten av ny väg för ” Barns, funktionshindrades och äldres möjlighet
att på egen hand ta sig fram till sina mål” är ensidig och beaktar inte att trafiken i närheten av flera
skolor ökar i omfattning enligt ovan.

Överbelastade cirkulationsplatser

I brev 2014‐02‐05 uppges att ”… två av cirkulationsplatserna i vägnätet blivit överbelastade i kalkylen … ”. Vad innebär detta? Kommer det att uppstå trafikstockningar i dessa cirkulationsplatser? En noggrann beskrivning av detta behövs, för att man skall kunna bedöma Trafikverkets uppgifter om den totala restidsvinstens storlek.

Investeringskostnad

I [1, sid 9] anges att den samhällsekonomiska investeringskostnaden är 405 Mkr i 2010
årspenningvärde. [1] är granskad och godkänd av Trafikverket 2014‐01‐ 29.
I [5, sid 9] anges att den samhällsekonomiska investeringskostnaden är 451 Mkr i 2010
årspenningvärde. [5] är granskad och godkänd av Trafikverket 2013‐06‐05.
Vad är orsaken till att den av Trafikverket uppgivna samhällsekonomiska investeringskostnaden är 46
Mkr lägre 2014‐01‐29 än vad den var 2013‐06‐05?
Ovanstående skapar osäkerhet om hur stor den samhällsekonomiska investeringskostnaden
egentligen är. Av [1] framgår inte bakgrunden till den av Trafikverket uppgivna samhällsekonomiska investeringskostnaden. En sådan bör presenteras. Av presentationen bör framgå när beräkningen av
investeringskostnaden är gjord. Man har under den senaste tiden kunnat se att mycket arbete med att undersöka förhållanden längs den tänkta vägsträckningen har pågått. I vilken utsträckning kommer dessa arbeten och resultaten av dessa att påverka kostnaden för vägen?
Om man i beräkningen av NNK i [1] ersätter värdet 405 MKr med värdet 451 Mkr får man NNK =
(276‐46)/451 = 0,51.

Sammanfattning av åtgärdens bidrag till hållbar utveckling, [1, sid 25]

Sammantagen beskrivning av åtgärdens bidrag till en hållbar utveckling saknas. Åtgärden leder till ökad biltrafik och ett betydande och oåterkalleligt intrång i värdefull miljö. Den bör anges som negativ. [1, sid 25].

Slutlig bedömd sammanvägd lönsamhet

Slutlig bedömd sammanvägd lönsamhet anges som Lönsam, [1, sid 20]. Denna bedömning uppges ha utförts av Tobias Thorsson och Ruth Nocke, två konsulter anställda på WSP. Detta ger upphov till följande reflektioner.
1. Är nämnda bedömning även Trafikverkets bedömning av projektet Väg 940 Rösan‐Forsbäck?
2. Nämnda bedömning består av såväl monetärt värderade som ej monetärt värderade effekter. Resultatet av ej monetärt värderade effekter måste med nödvändighet till en
betydande del vara en funktion av subjektiva värderingar hos den eller de som gjort värderingen. Det är mycket otillfredsställande att den gjorts av anställda på ett
konsultföretag. Den borde ha gjorts av ansvarig personal på den statliga myndigheten Trafikverket.

Referenser

1. TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.13
2. Vägutredning Väg 940 delen Rösan – Fosbäck Samrådshandling 1998,
http://www.onsalavägen.se/Vagutredning_vag_940_1998.pdf
3. Arbetsplan, Väg 940 Rösan – Forsbäck, Kungsbacka kommun, Hallands län,
Miljökonsekvensbeskrivning. Objektnr: 106705 2012‐12
4. Arbetsplan, Väg 940 Rösan – Forsback, Kungsbacka kommun, Hallands län, Barnkonsekvensanalys,
Objektnr: 106705, Upprattad den 2013-03- 15-1
5. TDOK 2012:58 Samlad effektbedömning v. 1.1
5