Trafikverket

Angående Arbetsplan väg 940 Rösan – Forsbäck

Samhällsekonomisk nytta

Region Halland har fäst stor vikt vid det höga värdet på NNK, [4], då man prioriterat väg 940 i sin infrastrukturplan.

Även Kungsbacka kommun har i sitt yttrande över Arbetsplan väg 940 Rösan – Forsbäck hänvisat till det höga värdet på NNK.

Region Halland och Kungsbacka kommun har av det höga värdet på NNK bibringats uppfattningen att nyttan med en ny väg är väldigt stor.

Trafikverket har i Arbetsplan väg 940 Rösan – Forsbäck redovisat ett högt värde på NNK, 1,7. Man har på detta sätt fått det att framstå som om projektet skulle ha en stor samhällsekonomisk nytta. Man har dock inte visat att så är fallet eftersom man inte gjort någon fullständig samhällsekonomisk analys. Se nedan och [7].

Vi presenterar nedan ett antal väsentliga brister i presentationen av EVA-kalkylen. Så länge dessa brister kvarstår är det omöjligt för en utomstående att bedöma om det påstådda värdet på NNK är rimligt. Arbetsplanen bör inte fastställas förrän Trafikverket kompletterat presentationen av EVA-kalkylen på ett sådant sätt att en utomstående fått rimliga möjligheter att bedöma resultatet av EVA-kalkylen och att delge Trafikverket sina synpunkter på kalkylen.

Vi har inbjudits till en information och diskussion om EVA-kalkylen på Trafikverket i Göteborg den 15 oktober av Lydia Lehtonen. Vi fick därmed förutsättningar att börja granska EVA-kalkylen. Vi har, den 4/11 2013, ställt ett antal frågor till Lydia Lehtonen, [5]. Hon har uppgett att man p.g.a. hög arbetsbelastning ej hunnit besvara frågorna ännu. Då det har uppgivits att arbetsplanen skall översändas för fastställelse till Trafikverket i Borlänge vid årsskiftet, finner vi det angeläget att skicka denna skrivelse till Trafikverket innan vi fått svar på nämnda frågor. Det är angeläget att Trafikverkets bemötande av denna skrivelse inkluderas i det material, som skall översändas till länsstyrelsen i Halland för yttrande.

Känslighetsanalys är ej utförd

Ingen känslighetsanalys är genomförd av den EVA-kalkyl, som Trafikverket presenterat i Arbetsplan väg 940 Rösan – Forsbäck. Man har inte redovisat den stora osäkerhet, som med nödvändighet måste finnas i en kalkyl av detta slag. Det påstått höga NNK-värdet, 1,7, har presenterats som ett faktum höjt över all diskussion.

Företrädare för Region Halland och Länsstyrelsen i Halland har sagt sig lita helt på att EVA-kalkylen är korrekt. Region Halland har hänvisat till detta värde då man prioriterat väg 940 i sin infrastrukturplan.

Även Kungsbacka kommun har i sitt yttrande över Arbetsplan väg 940 Rösan – Forsbäck hänvisat till det höga värdet på NNK.

Restidsvinster

I [4, sid 7] redovisas en differens i restid år, 2017. Man redovisar en restidsvinst på totalt 145,5 ktim. Det framgår inte av [4] eller någon annan handling, vi har tagit del av, om denna uppgift avser fordon eller personer, som rest i fordonen, d.v.s. fordonstimmar eller persontimmar. Detta är av avgörande betydelse för hur den ekonomiska effekten av restidsvinsten skall beräknas. I [4, sid 9] redovisas den ekonomiska effekten, 41,1 Mkr, av den nämnda restidsvinsten. Det framgår inte av [4] eller någon annan handling, vi har tagit del av, hur denna ekonomiska effekt är beräknad. Man kan naturligtvis utföra en enkel division 41,1 Mkr/145,5 ktim = 282 kr/tim. Kanske har man på något sätt kommit fram till att en timmes restidsförkortning i genomsnitt är värd 282 kr. Hur man har kommit fram till detta framgår inte av [4] eller någon annan handling, vi har tagit del av. Vi har ställt frågor till Trafikverket om detta utan att ännu ha fått något svar.

I [4, sid 12] framgår det att man ”frångått defaultsättning”. På samma sida redovisas ett antal defaultvärden. Inga projektvärden redovisas i [4] eller någon annan handling, vi har tagit del av.

På direkt fråga till Lydia Lehtonen vilka tidsvärden, som använts, fick vi svaret att man använt värdena

Tjänsteresa bil 390 kr/h
Privatresa bil 145 kr/h
Lastbil 272 kr/h

Dessa värden är defaultvärden. [4, sid 13] samt [2].
Om man använder defaultvärden angivna i [4] kan man förstå att det genomsnittliga tidsvärdet skulle kunna beräknas till ca 282 kr/tim. Vi är dock kritiska till värdet privatresa bil 145 kr/h.

Den viktiga distinktionen mellan fordonstimmar och persontimmar har inte tydliggjorts vare sig i [4] eller [2]. Trafikverket har troligtvis tolkat enheten för timvärden som persontimmar. Det finns inget stöd för denna tolkning i [2].

I [2, sid 3] framgår det att tidsvärdet 145 kr/h hänför sig till långväga resor. Vid lokala/regionala resor skall tidsvärdena 117 kr/h arbetsresor, 78 kr/h övriga privatresor användas. De absolut flesta bilresor som görs på väg 940 torde vara lokala/regionala. Den ekonomiska effekten av den av Trafikverket angivna restidsvinsten torde vara kraftigt överdriven.

Om man, i motsats till vad man angivit, använt defaultvärden borde Trafikverket ha redovisat något skäl till varför man gjort så. Ett defaultvärde som Trafikverket kanske använt är 1,77 personer/fordon när det gäller privatresor [4, sid 13]. Antalet bilar per hushåll i Onsala torde väsentligt överstiga riksgenomsnittet, varför det är rimlig att anta att värdet 1,77 personer/fordon i denna EVA-kalkyl borde ha ersatts med ett väsentligt lägre värde. Detta skulle medföra en betydligt lägre ekonomisk nytta med hela projektet än den som Trafikverket presenterat i arbetsplanen.

Trafiksäkerhet

I [4, sid 8] under rubriken TS-effekter redovisas förväntad minskning av antalet olyckor av varierande slag, exempelvis att antalet allvarliga olyckor och dödsfall skulle minska från 8,93/år på basvägnätet till 7,86/år på utredningsvägnätet. Det framgår inte av [4] eller någon annan handling, vi har tagit del av vad som ligger till grund för dessa uppgifter.

På [4, sid 9] påstås det att olyckskostnader skall minska med 13,7 Mkr under 2017. I [4] eller någon annan handling, vi har tagit del av innehåller ingen information om vad som ligger till grund för beräkningen av dessa påstått minskade olyckskostnader.

Vi har gjort en beräkning av det ekonomiska värdet av den förväntade minskningen av antalet trafikolyckor under år 2017. Vi har då använt värden presenterade i [4] samt uppgifter om antalet allvarligt skadade och dödade i trafiken i [1]. Vi har kommit fram till det väsentligt lägre värdet 8,4 Mkr. Våra antaganden och vår beräkning framgår av [9].

Kostnader för inlösen av mark och fastigheter

Vi noterar att kostnader för inlösen av mark och fastigheter ej redovisas särskilt i EVA-kalkylen. Är dessa kostnader inräknade i de kostnader, som redovisas i [4, sid 4]? Om dessa kostander ej är inräknade i investeringskostnaden bör de komma att belasta Trafikverkets kalkyl och därmed sänka den av Trafikverket angivna nyttan av projektet.

Intrång i värdefull miljö

Den nya väg 940 planeras att byggas i en mycket värdefull miljö. I MKB har redovisats 29 områden med värdefull naturmiljö samt ett betydande antal områden med värdefull kulturmiljö. I [6] finns rekommendationer hur frågan om intrång skall behandlas i värdering av nyttan av ett projekt som detta är frågan om. Dessa rekommendationer har inte följts.

”En samhällsekonomisk analys (eller CBA efter engelskans cost-benefit analysis) innehåller ofta såväl monetärt värderade effekter som beskrivningar av effekter som inte varit praktiskt möjliga att värdera monetärt. Om en samhällsekonomisk analys innehåller enbart monetärt värderade effekter så brukar man markera detta genom att använda begreppet samhällsekonomisk kalkyl.” [7]

Trafikverket har gjort en samhällsekonomisk kalkyl men man har inte gjort någon samhällsekonomisk analys av konsekvenserna av att bygga väg 940 enligt Arbetsplan väg 940 Rösan – Forsbäck. Man har inte vägt projektets fördelar, påstådda restidsvinster och påstådd ökad trafiksäkerhet, mot de mycket stora negativa konsekvenserna, som den planerade väg 940 skulle få på det utomordentligt värdefulla område, som det s.k. vägreservatet med intilliggande områden utgör. Arbetsplanen bör inte fastställas förrän Trafikverket presenterat en fullständig samhällsekonomisk analys av projektet.

Det anses vara svårt att värdera natur- och kulturvärden i pengar. Vi vill ändå göra ett tankeexperiment. Antag att man ställde följande fråga till ett representativt urval av svenska folket.

”I Sverige har en mycket stor del av värdefull natur- och kulturmark, såsom våtmarker, småskalig jordbruksmark med gärdesgårdar, åkerholmar och med höga skönhetsvärden, ädellövsbevuxna områden, alla med stor och varierad artrikedom, p.g.a. av samhällsutvecklingen försvunnit. Vad skulle det vara värt för dig om man fr.o.m. nu satte totalt stopp för denna utveckling så att all mark av detta slag fick finnas kvar? Ange ett årligt belopp i kr som detta skulle vara värt för dig.”

Antag att svenska folket i genomsnitt skulle ange beloppet till mer än 5 kr/år. Det skulle det innebära att projektet att bygga en ny väg 940 Rösan – Forsbäck skulle belastas med mer än 50 Mkr, (10 miljoner * 5 kr = 50 Mkr) vilket är mer än den årliga vinst som Trafikverket angett i EVA-kalkylen. Projektet att bygga ny väg 940 skulle alltså vara ett förlustprojekt för samhället.

En invändning mot detta resonemang att sätta ett pris i kr på miljön i vägkorridoren för väg 940 Rösan – Forsbäck skulle kunna vara att de flesta svenskar aldrig har vistats och aldrig kommer aldrig att vistas vägkorridoren i Onsala. Det är emellertid så att bara vetskapen att värdefull miljö bevaras någonstans är mycket värd för människor. Även om man aldrig har varit i eller kommer till exempelvis Amazonas, Stora barriärrevet eller mangroveträsk utanför kuster i tropikerna skulle man sätta mycket stort värde på att få reda på att hoten mot dessa värdefulla miljöer avlägsnats.

Befintlig väg 940

Trafikverket, Region Halland och Kungsbacka kommun har tidigare presenterat planer på ombyggnad av befintlig väg 940 då den nya väg 940 är klar. Enlig uppgift på vårt möte med Trafikverket den 15/10 2013, har man i EVA-kalkylen räknat med att hastigheten på 50km/h på gamla Onsalavägen består då nya vägen tas i bruk. Man har därmed inte tagit hänsyn till de restidsförluster, som resande på befintlig väg 940 kommer att drabbas av då denna enligt nämnda planer byggts om till en lokalgata med lägre tillåten hastighet än nu och hastighetshämmande åtgärder som timglashållplatser. Inte heller kostnaden för denna ombyggnad ingår i EVA-kalkylen. Eftersom denna ombyggnad ingår i den planerade infrastruktursatsningen på Onsalahalvön skulle det vara grovt missvisande att inte nu presentera de samhällsekonomiska konsekvenserna av den. Om man inkluderar det ovan nämnda i EVA-kalkylen skulle den av Trafikverket angivna ekonomiska nyttan med projektet minska väsentligt.

Trafikverkets mål är att biltrafiken skall minska med 20% till 2030

Trafikverket har i [4] utgått ifrån att trafiken skall öka med 23 % från år 2006 till år 2040. Detta skall sättas i perspektiv till Trafikverkets bedömning om behovet av att biltrafiken i Sverige måste minska med 20 % fram till 2030.

”Trafikverket har som mål att biltrafiken i Sverige skall minska med 20 % till år 2030, För att nå klimatmålet om nollutsläpp till 2050 så räcker det inte att bilarna blir bränslesnålare. Teknikutvecklingen är svår att förutsäga men Trafikverkets egna bedömning är att biltrafiken måste minska med 20 procent till 2030 medan den tunga trafiken inte får öka om klimatmålen ska kunna nås.” Källa: http://www.svt.se/nyheter/sverige/klimatet-glomdes-i-nya-trafikplanen

Trafikverket bör, i stället för att räkna med den nämnda ökningen av biltrafiken i Onsala i EVA-kalkylen, utgå ifrån att trafiken skall minska enlig den övergripande bedömning man själv har gjort. Den av Trafikverket angivna restidsvinsten skulle då minska väsentligt.

I samband med planeringen av utbyggnad av ny väg Rösan – Forsbäck har det talats om en kraftig utbyggnad av kollektivtrafiken. Detta skulle leda till en minskad biltrafik och därmed minskade restidsvinster, vilket i sin tur skulle leda till att den ekonomiska nyttan av projektet skulle bli väsentligt lägre än vad som angivits i [4].

Klimatpåverkan

”Den föreslagna vägutbyggnaden kommer inte
att generera ökad trafik. Projektet bedöms inte
påverka måluppfyllelsen.” [8, sid 84].

Påståendet att vägutbyggnaden inte kommer att generera mer trafik motsägs av [4]. Av [4] framgår att trafiken p.g.a. vägutbyggnaden under år 2017 kommer att öka med 1.069 Mfkm och att bränsleförbrukningen kommer att öka med 220 m3. Av [4] framgår alltså tydligt att projektet har en tydligt negativ klimatpåverkan. Vi vill i detta sammanhang peka på följande.

”Idag, den 11 december 2012, lämnar Naturvårdsverket in underlag till Färdplan för ett Sverige utan nettoutsläpp av växthusgaser 2050 till regeringen.
Uppdraget omfattar alla sektorer och Trafikverket har lett arbetet med delprojektet om Transporter och arbetsmaskiner. Vi har tagit fram två underlagsrapporter, en om transportsektorns möjligheter att bidra till klimatmål och minska beroendet av fossila bränslen samt motsvarande rapport för arbetsmaskiner.

Trafikverkets övergripande slutsatser

Den prognostiserade utvecklingen med dagens fattade beslut visar på ett allt större glapp till målen.
Det krävs en förändrad inriktning i utveckling av samhälle och infrastruktur för att nå målen.
Det går att nå målen men det krävs en långsiktig målbild och internationell samverkan.
Vi behöver börja nu! Förändringar av samhällsstrukturer tar tid.
Det går att nå klimatmålen och samtidigt behålla och förbättra tillgängligheten.

Klimatmål för Sverige och EU

Dagens fattade beslut gäller energi- och koldioxidskatter och styrmedel för lätta fordon, exempelvis krav på maxutsläpp av gram koldioxid per kilometer samt främjande av miljöbilar och förnybara bränslen. Som diagrammet visar är det inte tillräckligt för att gå mot målen utan transportsektorns totala energianvändning behöver minska för att den förnybara energin ska räcka.
För personresor behövs en utveckling av samhälle och infrastruktur som minskar bilberoendet och i stället främjar gång, cykel och kollektivtrafik. För godstransporter behöver logistiken förbättras och gods flyttas över från väg och flyg till mer energieffektiva transporter i järnväg och sjöfart. Genom dessa förändringar ökar tillgängligheten samtidigt som energianvändningen minskar och klimatmålen är möjliga att uppfylla. För att nå dit krävs många stora och små åtgärder och för att dessa ska verka i samma riktning behövs en gemensam målbild om det framtida hållbara transportsystemet.” [10]

Projektet att bygga ny väg Rösan – Forsbäck kommer, om det förverkligas, att påtagligt öka glappet till Sveriges och EU:s mål att den negativa klimatpåverkan skall ha upphört 2050.

Skogs- och gräsbevuxen mark samt våtmarker binder kol. En asfalterad vägyta och annat som hör till en ny väg har inte denna effekt. En ny vägs Rösan – Forsbäck blotta existens har därför en negativ klimatpåverkan, mark som binder kol ersätts av asfalt och grus. Den totala klimatpåverkan av ny väg 940 har inte behandlats i Arbetsplanen på ett korrekt och fullständigt sätt. Detta bör göras innan ett eventuellt beslut om fastställelse tas.

Riksintresse rörligt friluftsliv

Trafikverket skriver
”Rörligt friluftsliv
Hela Hallandskusten är område med riksintresse
för rörligt friluftsliv, MB 4 kap 2 §.
Berörs ej.” [8, sid 12].

Detta är felaktigt. Enlig karta, [11], tillhör hela Onsalahalvön det område, som har riksintresse för rörligt friluftsliv. Ny väg kommer, som har påpekats i ett flertal skrivelser till Trafikverket, att få stor negativ påverkan på det rörliga friluftslivet, som alltså är ett riksintresse.

Riksintresse naturvård

I [8, sid 15] står det att läsa att det enda riksintresse för naturvård, som berörs av ny väg Rösan – Forsbäck, skulle vara att NN 27 Bolgenområdet berörs genom dagvattenavrinning.

Av [8, sid 44] framgår att vägområdet innehåller ett antal naturområden med unika naturvärden, N11, N14 och N20. Att ett område har unika naturvärden gör att det är ett riksintresse, varför [8] på ett ofullständigt sätt behandlat områden med naturvärden, vilka berörs av vägplanerna och som har riksintresse. [8] behöver kompletteras i detta avseende innan arbetsplanen fastsälls. Detta behöver inkluderas i den samhällsekonomiska analys vi efterlyst ovan.

Projektet motverkar flera av samhällets övergripande miljömål

Av [8, sid 83 – 85] framgår att projektet att bygga ny väg 940 Rösan – Forsbäck motverkar flera nationella miljömål. Detta visar på nödvändigheten av att Trafikverket i en analys väger den nämnda motverkan av flera nationella miljömål mot projektets påstådda fördelar, innan Arbetsplanen fastställs.

Vägkorridor sedan lång tid

Olika kommunala planer har sedan lång tid, antagligen ända sedan 40-talet, innehållit en vägkorridor i vilken man nu planerar att bygga ny väg Rösan – Forsbäck. Värderingarna i samhället har ändrats radikalt sedan vägreservatet kom till. Alkärr, ädellövskog, gamla stenmurar ett småskaligt jordbrukslandskap med hög artrikedom, vilket förr ansågs mer eller mindre värdelöst anses nu ha ett synnerligen högt värde. Det faktum att vägreservatet har legat oexploaterat ca 70 år har lett till det nu har mycket höga natur- och kulturvärden. Det ligger mycket nära de hårt exploaterade områdena i Onsala, vilket ökar dess värde. En ny väg i vägreservatet motverkar effektivt de miljö- och klimatmål som nu finns. Att bygga den planerade vägen innebär en utveckling mot fortsatt ökad biltrafik. Frågan om det någonstans i Sverige finns ett så rikt område, som inte redan är reservat. Istället för att bygga ny väg i reservatet bör vägreservatet med intilliggande områden skyddas genom reservatbildning.

”Kraftigt minskade utsläpp är den viktigaste förutsättningen för att nå målet. Men vi behöver också komplettera med ett ökat upptag av koldioxid i skog och mark. Bl.a. skulle avsättning av mer mark för naturskydd – kanske i form av naturreservat - öka koldioxidupptaget.”
http://www.naturvardsverket.se/fardplan2050

David Sjöstrand Maria Edén Gunnar Karlsson Lars Karlsson

Referenser

till Lydia Lehtonen, Trafikverket, av den 4/11 2013

From: David Sjöstrand
Sent: Monday, November 4, 2013 9:44 AM
To: lydia.lehtonen@trafikverket.se
Subject: frågor om EVA-kalkylen

Hej!
Vi har börjat granska EVA-kalkylen ordentligt.
Vi vill ställa följande frågor.
a. Av skriften
ARBETSPLAN
Väg 940, delen Rösan-Forsbäck
Kungsbacka kommun, Hallands län
Effektanalys (EVA-kalkyl)
Objekt: 106 705, Upprättad den 2013-03-15
framgår att den är en grundrapport. Finns det bilagor? I så fall skulle jag vilja ha kopior på dessa.
Alla sidhänvisningar i punkt b – e nedan refererar till ovan nämnda skrift.
b. På sid 12 kan man läsa att man frångått defaultsättning. På sid 13 finns en del defaultvärden, men inte vilka projektvärden man använt. Vi vill veta vilka projektvärden som använts och vilka överväganden som ligger till grund för det val man har gjort.
c. På sid 7 anges hur mycket olika typer av olyckor påstås minska till antalet. Vilka fakta, uppskattningar och överväganden ligger till grund för dessa påståenden?
d. På sid 9 påstås att olyckskostnader kommer att minska med 13,7 Mkr. Hur har Trafikverket kommit fram till detta?
e. Denna fråga ersätter den fråga jag ställde i mitt mail av 2013-10-29. Det finns inte angivet tidsvärde, kr/h, när det gäller beräkningen av restidsvinst i den kalkyl, som är gjord av Trafikverket.
Jag skulle vilja veta vilket (vilka) tidsvärde, kr/h, som använts i kalkylen och orsaken till att detta (dessa) värden använts.
f. I http://www.trafikverket.se/PageFiles/73641/samhallsekonomiska_principer_och_kalkylvarden_for_transportsektorn_asek_5_kapitel_15_intrang.pdf
sid 2 står det att läsa
“Intrångskostnaden ska inberäknas i NNK en investerings känslighetsanalys, dock inte i ordinarie samhällsekonomiska kalkyl.”
Vi blev ju lovade att en känslighetsanalys när det gäller EVA-kalkylen skulle göras. Enligt vår uppfattning uppfyller projekt ny väg Rösan-Forsbäck i hög grad de villkor för att räkna med intrångskostnaden, vilka nämns i nämnda skrift. Det framgår ju av miljökonsekvensbeskrivningen att den nya vägen skall gå igenom ett område, som har utomordentligt stora värden när det gäller natur, kultur och rekreation och naturupplevelse för ett stort antal människor. Vi tycker att nämnda intrångskostnad skall tas med i den kommande känslighetsanalysen. Delar du denna uppfattning? Kommer det att ske?
g. Enlig protokoll från kommunstyrelsen i Kungsbacka har Trafikverket meddelat Region Halland att den nya väg 940 kommer att stå klar 2018 istället för som planerat 2017. Vilken är bakgrunden till detta?
h. Är den hittillsvarande tidpunkten för beslut om fastställelse senarelagd? I så fall när beräknas beslutet tas?
Med vänlig hälsning
David Sjöstrand

Onsalavägen - Väg 940

Hem

Yttranden till Trafikverket över Arbetsplanen Rösan - Forsbäck

Länkar